Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Schück: Gustaf III - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 Samtiden. 1904
Gustaf 111.
främmande land för varor, dem de lika väl kunde tillvärka
hemma». Och från denna stund kastade han sig med en
aldrig tröttnande ifver på studiet af utlandets, särskildt Eng
lands industri, jordbruk och fabriker, allt i tanke på den
användningen Sverige kunde hafva af de rön, han gjorde.
Slutligen efter flera års arbete och efter det att han för
värfvat sig en jämförelsevis ansenlig förmögenhet åter
vände han till sitt efter Karl XIl:s krig utmattade fädernes
land, och där började för honom ett nytt arbete: arbetet att
öfvervinna svenskarnas, särskildt de maktägandes tröghet.
Men äfven detta gick. Alingsås, där han slog sig ned, för
vandlades från en oansenlig by på 300 invånare till ett idogt
industrisamhälle, som gaf näring åt tusentals arbetare. Där
upprättades 8 tinare och 4 gröfve klädesväfstolar, 45 ylle
väfstolar, 40 redgarns- och silkestrumpsväfstolar, 8 band
mölar och en konstmaskin för fasonerade band; där var
bomullsväfveri, vaddmakeri, kastor-strumpstillvärkning, band
väfveri, guldslageri, guldpappersfabriker, tobaksspinneri, fla
nells- och kassianstryckeri, spinnerier för ull, silke, lin och
bomull, klädesvalkar, ylle- och silkefärgerier, pressar m. m.
För yllefabrikernas skull dref han särskildt upp fårafveln
samt införskref nya fårraser från England, Spanien, Marocko,
Persien och Mindre Asien; det första sockerraffinaderiet i
landet anlades på hans initiativ, och som bekant var det han
som införde den svenska potatisodlingen. Då han återvände
till sitt fädernesland, var detta ett utarmadt, förhärjadt land,
hvars industri fullkomligt låg nere; då han dog 1760, syssel
sattes på de svenska fabrikerna närmare 18,000 arbetare.
Det var hvad man under frihetstiden menade med en
god, svensk patriot.
Vi vända oss nu till Gustaf Mauritz Armfelt, typen för
Gustaf Illrs tidsalder. Han stammade från en gammal svensk
krigarsläkt, högadlig, men ej vidare förmögen; hans far hade
gjort sina lärospån i fransk krigstjänst, i regementet Royal
Suédois, men hade återvändt hem, gift sig och slagit sig ned
i Finland på det enkla kaptensboställe, som anvisats åt honom.
Där föddes hans son Gustaf Mauritz 1757, och själf har
denne från sin barndom berättat om en dröm, som han haft.
«Vid fyra års ålder skrifver han hade jag en dröm.
En fé uppenbarade sig för mig och spådde mig lycka samt
lofvade, att de tre önskningar, jag kunde uttala,- skulle gå i
fullbordan. Jag tvekade icke i valet, jag önskade att blifva
361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
