Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Warburg: Litteraturbref från Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afton i Rom:
På Trilöne
Du helte bara
Il Cappellone.»
Karl Warburg.
en gammal forskare och bibliognost från den svenska «frihets
tiden», Warmholtz, som hos Snoilsky frammanat starka per
sonliga sympatier på grund af likartade intressen, och man
läser mellan raderna i skildringen af Warmholtz’ kärlek
till gamla böcker och af den tjusning, som dessa äga för
hokälskaren såsom tröst och vederkvickelse, icke så litet af
en själfbikt.
Samlingen innehåller ett par blad, som för norska läsare
äro af ett visst intresse. Det är Snoilskys tal till Henrik
Ibsen ved dennes besök i Stockholm 1898. Ibsens och Snoil
skys vänliga förhållande till hvarandra daterade sig från deras
sammanträffande i Rom i midten af 1860-talet; båda hade varit
djuptgripne af Danmarks olycksöde och kännt smärta öfver att
frändelandet lämnades allena, och om än Snoilsky ifrigt prote
sterade mot den karrikatyr med snara om halsen, som Ibsen
tecknade af lians nära släkting grefve Manderström, så var deras
grundåskådningi den fråga som nyss upprörtNorden densamma.
Snoilsky tillägnade redan då Ibsen sin käcka frihetsdikt
«Neros gyllene hus», och när Ibsen 1898 gästade Stockholm,
återkallade Snoilsky i hans minne sammanträffandena hvar
Man ser för sig bilden af Ibsens korthuggna skepnad
med det den tiden yfviga helskägget och därbredvid Snoilskys
smärta, Apolloliknande ynglingaskepnad. Senare på 1880-talet
och ännu i 1890-talets början stod Snoilsky mera främmande
för Ibsen och hans författarskap, särskildt efter «Gengangere»,
men oaktadt Snoilskys hela läggning var vidt skild från den
symboliska karaktären i åtskilliga af Ibsens sista alster, be
varade den store norske dramatikern både som person och
som skriftställare en plats i hans hjärta. De möttes under
1880-talet i Munchen och i Molde och på 1890-talet i Stock
holm, och Snoilskys beundran för Ibsen fann luft i det vackra
tal, som i den nämda samlingen finnes intaget.
Den stora hatten.
Bland italienare
«Jag hör dig lala
I sena natlen,
Del ljungar under
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
