Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Schück: Fornnordisk diktning och europeisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ao Samtiden. 1905.
Fornnordisk diktning och europeisk.
att Norge under denna äldre tid stått jämförelsevis utanför
den litterära rörelsen, som däremot varit i hufvudsak kon
centrerad till Danmark och Sverige.
Detta var före vikingatågen. Med dessa ändrades situa
tionen hastigt. Ur sin isolerade ställning rycktes norrmännen
genom dessa eröfringsfärder, som tillika betecknade norska
kulturvinningar, och kort efter deras början enade Harald
Hårfager de norska fylkena till ett enda rike. Norge hade
uppstått.
Men denna nationella samling och den norska folkstam
mens expansion i yttre afseende värkade tydligen såsom Eids
voldsdagarna 1814. Folket fyldes af en ungdomlig, dådlysten
kraft, och den romantik, om hvilken jag nyss talade, kom
därför framför allt till ett utbrott i det unga Norge. Danmark
och Sverige synas väl ej hafva stått främmande för denna
nya strömning, men numera är det icke de, som gå i spetsen
för rörelsen, utan det är Norge, ty det kan icke gärna blott
bero på en serie af lyckliga tillfälligheter, att den enda littera
tur, som bevarats från denna tid, är norsk. Genom bildrist
ningar veta vi väl, att äfven Sverige under denna tid haft en
diktning, men om denna diktning kvantitativt och kvalitativt
stått i paritet med den norska, hade den väl åtminstone i
någon form varit mera känd än den nu är exempelvis i
medeltidens ballader och af Saxos danska krönika att döma
tyckes vikingatidens danska diktning icke hafva varit fyld af
samma romantiska brio som den norska, utan haft en väsent
ligen annan karaktär.
Olrik har angifvit flera af dessa drag, som skilja norsk
och dansk sagodiktning. Jag kan påpeka ännu ett. Danmarks
främsta hjältesaga är Skioldungasagan, framför allt Rolf
Krakes saga. Men denna är väsentligen nationell, och hjäl
ten aftecknar sig alltid mot bakgrunden af den danska staten.
Vända vi oss till den sista afdelningen af Beowulfsdikten,
den götiska delen, frapperas vi likaledes af den varma, patrio
tiska tonen. Äfven här träder tanken på det götiska riket
i förgrunden. Gå vi däremot till vikingatidens norska edda
dikter, spela nationaliteten och staten sågodtsom ingen roll.
Hjältarna äro enskilda individer, lösgjorda från folket och
staten, och de nationella drag, som en gång funnits i t. ex.
Volsungasagan och som ännu finnas kvar i Nibelungenlieds
afslutning med dess väldiga masskamp dessa drag äro så
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
