- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Toogtyvende aargang. 1911 /
68

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Krogvig: Gustaf Fröding - 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anders Krogvig.
hållet afskaffad i dessa dagar, men ingen törs vara en fin
humorist, humorist på grund af nöjet af humoristisk upp
fatning och framställning en humorist med guds nåde,
som har rätt att upplösa allt disharmonisk, vrångt och elen
digt tillvarostriden, skröpligheterna, synder och alltsam
mans i ett stort alltomfattande, alltförlåtande halvt svår
modigt, men medkänsligt löje. Hvem skulle i vår tid våga
framställa en skara fyllbultar och glädjeflickor så som Bell
man framställt dem förkomna, bedröfhga varelser, men
älskvärda i all sin löjlighet och fullkomligt odömda i sedligt
afseende? Stackars fader Movitz, stackars Ulla Vinblad
hade ni råkat i händerne på nutidsdiktare, huru skulle de
icke karfvat ock dissekerat eder och uppvisat hur komplett
ömkliga ni äro. Och de skulle alle betrakta er som enslags
«försökskaniner», eller spotta och säga emellan sig: drycken
skåpen och köttsens begärelser äro stora laster, låter oss bli
goodtemplare och låter oss uprätta en midnattsmission och et
Magdalenahem, hundra alnar långt, femtio alnar *bredt och
trettio alnar högt och en tvärhand därtill. Ja tiden er sedlig.»
Baade Levertin og Heidenstam vilde med fornøielse ha
underskrevet Frödings ovenfor anførte uttalelser om den ana
lyserende og problemdebatterende ottiaarsliteratur, men like
saa sikkert er det, at tanken om at indlede den nye literære
blomstring, de vilde fremkalde, med en humoristisk folkelivs
skildrende digtning, laa dem begge overmaade fjernt. Levertin
stod i det hele tat ganske uforstaaende overfor den særlige
germanske aandsform, som kaldes humor. «För min del,»
siger han et sted, «är det ej återspegling af tillvaron i dess
allmännelighet och ännu mindre fotografi eller karikatyr af
original och roliga gubbar, som jag söker i dikt, men belys
ning af allt det som Goldschmidt benämt «livets magi».
Själfva det sällsamma trolleriet är det jag vill dikten skall
afslöja och skildra, dikten, som kan nå himlar, dit meta
fysiken sällan hinner och som klarare än en exakt vetenskap
i sin bildskrift visar sammanhang, betydelse och lagar. Men
besvärjelseformerna för att fatta denne lifvets magi, dem
får man ej af sin amma, dem tralla ei marknadernas visor.»
Disse ord har tydelig adresse til Fröding. Heidenstam paa
sin side staar, som den utpræget nordiske aand han er, slet
ikke uforstaaende overfor humoren. I sit skrift om «Klassi-
68

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 17:26:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1911/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free