Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragnar Fehr: Den politiska krisen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnar Fehr.
varit särdeles nogräknad med logiken argumenten komma
huller om buller, as you like ii.
Man förstår emellertid, att för högern en absolut ohåll
bar situation uppstod genom borggårdspolitiken, vilken av
allt att denna iscensatts utan rådfrågande av riksdagshögerns
ledare, ja sannolikt till och med i strid mot deras allvarliga
föreställningar. Båda de mest fremskjutna högerledara, f. stats
ministern amiral Lindman och f. justitierådet Trygger, väg
rade i vändningen. Högern torde i själva värket och på
goda skäl ha känt om möjligt djupare bekymmer över
borggårdstalet och dess konsekvenser än vänstern.
Efter ett fruktlöst försök att få till stånd en kvasiliberal
ministär med den i förhållande till sitt fäderneärfda stora
namn skäligen obetydlige landshöfdingen Louis De Geer i
spetsen, vände sig konungen till landshöfding Hammarskjöld,
en begåvad ämbetsman av utpräglat byråkratiskt högersinne,
men utan djupare politiskt intresse. Hr. Hammarskjöld lycka
des kring sig samla det erforderliga antalet likasinnade mi
nistrar, av vilka endast en, den som skeppsredare fremstå
ende förre riksdagsmannen Broström, någonsin ens misstänkts
och detta troligen rätt ogrundat för någon slags libe
ralism. Regeringen, vars ledande namn nog mindre är stats
minister Hammarskjöld än utrikesministern, bankdirektör
Knut Wallenberg, kan närmast karaktäriseras som en koali
tion av byråkratism och kapitalism, en «kungens regering» av
markerat antikonstitutionell läggning. Själv lär den uppfatta
sig uteslutande som en kortvarig expeditionsministär, vars
uppdrag är avslutat när försvarsfrågan förts till en lösning.
Den allmänna meningen torde emellertid vara att denna
från parlamentarisk synpunkt abnorma ministärs uppgift
måste anses avslutad redan betydligt tidigare, nämligen när
efter de nu förestående valen till den upplösta andra kamma
ren den nya riksdagen sammanträder, vilket sannolikt sker i
början av maj månad.
Den Hammerskjöldska ministären saknar parlamentariskt
underlag hos något parti oeh dess tillvaro uppfattas av den
överväldigande folkmajoriteten som en kränkning av det konsti
tutionella styrelsesättet i Sverige. Efter all sannolikhet komma
nyvalen, för vilka intresset är i en för svenska vilkor oer
hörd grad uppjagat, att tillföra riksdagen en icke blott o t ö r
minskad utan förstärkt vänstermajoritet.
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
