Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragnar Fehr: Den politiska krisen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Don politiska krisen i Sverige.
Ställningen är allvarlig därför att en lyckosam utveckling
på ett onaturligt sätt avbrutits; i varje fall fördröjts i flera
månader. Ställningen är allvarlig också därför, att den poli
tiska striden förbittrats och motsättningarna onödigtvis skärpts
i en tid då samling varit i särskild grad av nöden, och då
det syntes möjligt att vinna den.
Bland de många, som inse betydelsen av ett starkt för
svar men icke följt med svårigheterna i det politiska upplys
ningsarbete, som icke minst i det syftet utförts och alltjämt
utföres, har den stämningen giorts gällande, att den konstitu
tionella konflikten nu helt och hållet skulle skjutas åt sidan,
och valet gå efter parollen «försvaret främst», utan hänsyn
till någonting annat.
Det är nog icke många vänstermän, som i och för sig
ha något att invända mot den parollen. Men man behöver
inte vara mycket initierad i svensk politik för att förstå, att
just om manv i 11 haförsvar r e f o r m e n genomförd,
måste man sträva att få den genom borggårdstalet framkal
lade konflikten ur världen omedelbart, redan genom de
nu förestående allmänna valen. Innan detta skett lär det icke
vara möjligt för någon att genomdriva ett förnuftigt försvars
program och situationen har sannerligen icke genom vän
sterns förskyllan blivit så tillspetsad, att ingen kompromis
är tänkbar.
Med sanning har det sagts, att under den uppjagade för
svarsstämningen i Sverige, personer, vilkas välmening ingen
bestrider, men vilka sakna politiskt förstånd, lekt med tänd
stickor utan att tänka på faran för eldsvåda, och med klum
piga händer gripit i ömtåliga riksklenoder.
Den satsen har drivits att den svenska grundlagsparagra
grafen att «konungen äger allena styra riket» skulle lida nå
got intrång genom den sedan mera än hundra år upprätt
hållna bestämmelsen, att konungen icke kan regera i strid
mot sina ansvariga rådgivare. Det har i det sammanhanget
intresse att se efter, vad «de som lagen gjorde», 1809 års
svenska grundlagsstiftare, hade för mening, i den punkten.
Dåvarande konstitutionsutskottets memorial, skrivet av Hans
Järta, ger klart besked. Där heter det:
«Makten att styra tillkommer odelad konungen, men hans
beslut kunna icke förhastat fattas, icke bestämmas efter ensi-
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
