Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
frihetsexperiment. Förenta Staternas författning torde för
övrigt i någon mån ha stått modeli för Sverges, 1809 i fråga
om maktfördelningsprincipen och 1866 i fråga om tvåkam
marsystemet. Frihetssträvandenas segrar ute i världen under
lättade märkbart deras genombrott även i Sverge. Men det
var icke länge som liberalerna kunde blicka mot världen
med glada ögon. Redan 1862 kom första bakslaget, och det
ett som för Sverge kändes mycket tungt: det polska upp
rorets kuvande. Dock förstod man ej denna händelses dju
paste innebörd: det till följd av Preussens hjälp åt Ryssland
inledda närmande mellan dessa båda länder som bildade
bakgrunden för den Bismarckske krigspolitiken och det nya
tyska kejsarrikets grundande med blod och järn. Men kort
efter, under Slesvig-Holsteinska kriget 1864, fick man lära sig
vad Bismarck förmådde och vad hans politik innebar. Bro
dern i södern sårades och stympades inför Sverges ögon,
medan våra otillräckliga maktmedel tvungit De Geer och
Gripenstedt att med avgångshot driva Karl XV tillbaka från
det löfte han givit Danmark om hjälp. Det var skandinavis
mens dödsstöt. Ännu hoppades man på revanche, från
Sverges gamla, mäktiga och lysande förbundskamrat Frank
rike och dess beundrade kejsare. Sällan har ett folk med
mer överväldigande sympatier och vissare segerhopp följt
ett annat folk i strid än Sverges följde Frankrikes 1870. Och
så kommo nederlagen blixtsnabbt, oavlåtligt, krossande.
Det kändes som en världsundergång. Segerstämningen byttes
i dov förtvivlan. Hela 1870-talet vart för Sverge en den andliga
håglöshetens period, en period som genom sin andliga torka
förunderligt skarpt bryter av både mot de föregående och de
efterföljande.
Redan förut hade liberalismens andliga makt visat sig
vara på upphällningen. Dess glanstid hade infallit på 1840-
och 1850-talen. Den hade varit dels lyrisk dels prosaisk men
i båda fallen röjt tydliga minnen från romantiken i och med
sin (något bleknade) religiositet och sin (något förytligade)
smak för det mystiska och känslosamma. Den hade hämtat
intryck dels från det unga Tyskland, dels från England Byron
och den filantropiska romanen men, i motsats mot den
tidigare liberalismen, framför allt från Frankrike. Men nu
hade tiden fått nye mästare. Inom filosofin hade vid Uppsala
481
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
