Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
endast för dem som hade minst 800 kr.s inkomst; därigenom
uteslöts det stora flertalet arbetare. Vid dess sida ställdes en
första kammare «med lika behörighet och myndighet», dock
gjordes den mindre dess medlemsantal vart ungefär 2k av
den andras vilket är av vikt med hänsyn till de gemen
samma voteringar varmed tvister i skatte- och anslagsfrågor
slitas; i lagfrågor har däremot första kammaren absolut veto.
Sistnämnda kammare byggdes direkt på länsrepresentationerna,
landstingen, indirekt alltså på kommunerna. Denna del av
representationsreformen anslöt sig till de nya kommunallagar
som den De Geerska regeringen nyss genomdrivit. Dessa
lagar hade skänkt kommunerna självstyrelse, ett gammalt
liberalt önskemål, men ock infört ett kommunalt rösträtts
system vars verkningar med hänsyn både till kommunerna
själva och till första kammaren blevo häpnadsväckande
ej minst för systemets egna upphovsmän. Röstskalan byggdes
på den beskattade inkomsten. Följden blev att antalet röster
pr. person växlade i städerna sedan ändå en begränsning
efteråt vidtagits mellan 1 och 100 och på landet mellan 5
och åtskilligt över 10000; först år 1900 sattes maximum till
5000. Härtill kom att även juridiska personer, framför allt
således bolag, hade rösträtt. Första kammaren vart alltså en
utpräglad förmögenhetsrepresentation.
Emellertid antogs det De Geerska förslaget år 1866 efter
en glänsande debatt på Riddarhuset under folkets jubel; det
var överhuvud sista gången som en konstitutionell reform
hälsats med jubel i Sverge. Men just då, vid tiden för libe
ralismens största triumf, hade det världspolitiska läget börjat
den stora omskiftning som för en lång tid skulle lamslå
liberalismen både i Sverge och överallt i världen.
Hur föga likt ett frihetskrig än Krimkriget var, så hade
det faktiskt medfört den lättnad för frihetsrörelserna i Europa
som revolutionerna år 1848 icke lyckats åvägabringa. Det
följdes nästan omedelbart av Italiens frihetskamp, hälsad med
jubel i Sverge. I Amerika utbröt kriget för slavarnes fri
görelse, med stor spänning följt av det liberala Sverge, som
i den amerikanska republiken såg ett djärvt och löftesrikt
480
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
