Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
1891 syntes emellertid en ändring skola inträda. Tullvännernas
stridbaraste ledare, godsägaren E. G. Boström, kallades till
statsminister. Det såg också ut en tid som om han skulle göra
skäl för sitt rykte. Han förde 1892 industriprotektionismen
till seger och fastslog därmed förbundet mellan de stora
jordbrukarne och de storindustrielle. Han lyckades, efter ett
felslaget försök vid lagtima riksdagen 1892, å urtima riksdag
samma år lösa den gamla tvistefrågan mellan första kam
maren och lantmannapartiet: en betydande försvarsökning
genomfördes, bl. a. utsträcktes värnpliktsövningarne till 90
dagar, mot att grundskatterna och böndernas utgifter för in
delningsverket helt avskrevos. Det var i strid med andra
kammarens flesta frisinnade element, däribland det nu av
hälsingen Olof Jönsson i Hov ledda Gamla lantmannapar
tiet som denna lösning genomdrevs. Men ett par år efter,
1895, sammanslöto sig de båda lantmannapartierna ånyo och
på ett, visserligen moderat, konservativt program. Sam
tidigt sprängdes «centern», det parti som stadsrepresentanterna
på den gamla «intelligensens» grund bildat i andra kamma
ren och som, sedan det 1890 efter en tids vila återupprät
tats, haft en frihandelsvänlig och liberal prägel. Radikalerna
från stad och land sammanslöto sig nu i folkpartiet, en liten
grupp på 30 personer. Icke minst farligt för vänstern var
att en stor del av Svenska Missionsförbundets medlemmar
med Waldenström i spetsen började lemna dess led. För
första gången efter Karl XIV Johans tid hade högern åter
fått a\gjord övermakt i Sverges riksdag.
Men just i segerns ögonblick började den segersälle le
daren visa nya signaler. Den motvilja mot rena parti
regeringar som under hela 1800-talet varit ett så utmärkande
drag i svensk politik hade även gripit Boström. Faktiskt hade
han redan börjat sin regering med att under hänvisning till
de då rådande höga spannmålsprisen medverka till livsmedels
tullarnes sänkning. Visserligen tog han sedan, då prisen
åter sjönko, initiativ till deras höjning, men ej till ett så
högt kelopp som högern ville. Än värre var att han blev
allt moderatare i norska frågan; han motsatte sig bestämt
kravet på unionsfördragets revidering med våld. Därigenom
bröt han med första kammarens högerparti. I stället intog
han den ene moderatliberalen efter den andra i sin regering.
489
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
