Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
Man började, än hånfullt än med en viss aktning, tala om
Boströms «rikspolitik».
Två svåra uppgifter förelågo rikspolitikern: arbetarspörs
målet och rösträttsfrågan. När livsmedelstullarne innfördes,
måste man ju inse att de hårdast skulle drabba arbetarne.
Därför förklarade man sig villig att utfylla den Bismarck
härmande lullpolitiken med en socialpolitik å la Bismarck.
Därav blev dock föga. År 1889 infördes endast en föga till
fredsställande lag mot yrkesfara. Denna kompletterades för
övrigt med en socialistlag, fortfarande efter tyskt mönster;
visserligen avslog andra kammaren dess skarpaste moment,
men en lag om straff för uppmaning till brott, oftast naturligt
vis brott mot samhällsordningen, antogs tack vare de 22
tullmännerna på Stockholmsbänken. Så kom beslutet om
värnpliktens utsträckning, försett med vederlag åt bönderna
men ej åt arbetarne. Det gjorde ej blott arbetarfrågan mer
trängande utan ock rösträttsfrågan aktuell. Man började all
mänt tala om att vapenövningens medborgarplikt borde hava
medborgarrätt i följe. I rösträttsfrågans tecken var det ock
som de sedan 1895 splittrade frisinnade grupperna efter ett
framgångsrikt val 1899 sammanslöto sig i det Liberala sam
lingspartiet. Det räknade vid starten några och 80 medlem
mar och ökades val efter val, så länge de gamla rösträttsbe
stämmelserna kvarstodo. Dess program var moderat, det
gick i stort sett ut på rösträttsstreckets sänkning från 800
till 500 kr.
Boström hade otur både med arbetar- och rösträtts
frågan. I sistnämnda fråga åstadkom han just ingenting;
blott en liten inskränkning av de rikes kommunala röstöver
makt antogs 1900. Av sociala lager fick han blott igenom
en stadga om skydd för minderåriga och förberedde en lag
om ersättning för olycksfall i arbete. Båda dessa lagar måste
senare göras om. När den sistnämnda antogs (1901) var
Boström ej längre statsminister. Den regering som efter
följde honom var återigen en mellanregering utan verklig
chef. Den lyckades emellertid genomdriva ett stort härord
ningsförslag (1901), vilket äntligen byggde försvaret helt
på allmänna värnplikten och utsträckte övningstiden till
B—l 2 månader. Skälet till förslagets framgång var framför
490
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
