Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 2. Emil Key och lantmannapartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GESTALTER UR SVERGES
NYARE HISTORIA.
2. EMIL KEY OCH LANTMANNAPARTIET.
Det är häpnadsväckande att i ett gammalt bondeland som
Sverge bönderna spelat en så föga ledande roll inom
statslivet. Under Storhetstiden bildade de en trög men dock
medgörlig massa, som konungarne nyttjade till soldaiter och
skattdragare i och för sina krigståg, eller en mot adeln kno
tande menighet, vilken dock alltid blickade hän till ko»nungen
som sin ledare och hjälpare. Under Frihetstiden lyckades
bönderna, trots ett missnöje som rentav utbröt i uppror,
aldrig få något vidare med av frihetens härligheter eller bliva
en av de ledande makterna i staten. Under Gustaverna följde
de lydigt kungarne, och lika litet 1809 som 1718 var det de
som gjorde revolutionen. Under kampen för representations
reformen var det bönderna som hade mest att vänta av den
nya ordningen, men det var icke de som främst genomdrevo
den, utan borgarne, den liberala intelligensen och den liberala
adeln. Men när reformen var genomförd, då fingo bÖlltena
sitt historiska tillfälle.
När år 1867 den första genom allmänna val utsedda
riksdagen sammanträdde, behärskade bönderna den folk
valda kammaren. Men även då nyttjade de sin makt med
försiktighet. De stodo i politik som eljes trögt men säkert
på jorden. De föresatte sig ej liksom senare arbetarne att
omskapa hela samhället. De hade all anledning att hålla på
privategendomen och de ägandes rättigheter. De ville blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
