Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 2. Emil Key och lantmannapartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
Men jordbrukstullarne och de därmed följande industritullarne
höllo godsägarne ekonomiskt och politiskt uppe samt skänkte
industriidkarne en snabbt och starkt växande makt. För bön
derna däremot blevo deras verkningar politiskt splittrande
och ekonomiskt åtminstone tvivelaktiga.
Onekligen påskyndade tullarnes antagande segern för
böndernas stora klasskrav, avskaffandet av indelningsverket,
som lade arméns manskapsbörda på dem, och av grund
skatterna, vilka pålågo dem men ej den privilegierade jorden.
Ty tullarne brakte godsägarne så stora fördelar att den fri
kostighet de visade bönderna genom grundskatteavskrivningen
i förhållande därtill vart synnerligen billig. Den taktik var
med bönderna tidigare sökt genomdriva sina krav: att neka
større försvarsökningar, tills grundskatterna och indelnings
verket avskaffats, den taktiken hade en svag punkt. Första
kammaren var tydligen mer intresserad för att slippa dela
böndernas bördor än för att få försvaret ordnat. Likväl voro
både böndernas klasskrav och försvarskravet vid denna tid
så starka att de helt säkert blivit lösta i samklang, även om
aldrig tullarne införts. Ett första steg till lösning hade ju
tagits under Sverges sista frihandelsministär.
Det krävdes emellertid mycken karaktärsfasthet att hålla
ut med den taktik bönderna valt, under en kamp som räckte
i 25 år. Ty hos de tongivande klasserna och den tongivande
pressen var böndernas politik och taktik allt annat än populär.
Gentemot grundskatteavskrivningen kunde en principiell in
vändning riktas som även eftervärlden, den frisinnade efter
världen i viss mån godkänt: jordens olikhet mot andra skatte
föremål, alltså rättvisan av en fast, ej efter inkomsten växlande
skattebörda på jorden. Georgeismens jordvärdeskatt har ju
formellt en viss likhet med grundskatterna, ehuru den i sak
vänder sig mot det stora jordbruket, medan grundskatterna
främst drabbade det lilla. Det nationella, av Karl XI införda
indelningsverket, vilket band soldaterna vid jorden, hade av
gjorda sociala företräden framför den värvade stam som var
böndernas älsklingstanke i försvarsfrågan. Vidare fanns det
i Sverge, särskilt inom intelligensklassen, en uppriktig och
av klasssynpunkter åtminstone ej direkt påverkad försvars
vänlighet. Denna ville ej se längre än till det faktum att
första kammaren godtog men bönderna avslogo regeringens
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
