Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 2. Emil Key och lantmannapartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
och den svenska högerns idol, bleknade tydligen varje hans
förkärlek för denne. Hans ungdoms svärmeri för Frankrike
var å andra sidan redan det icke okritiskt, och under kriget
karakteriserade han la belle France som «den sjuka kvin
nan». Men ändå erkände han att hans beundran för Tysk
land var kall och att Frankrike ägde hans sympatier. «Om
man skall döma efter ’gamla märken’ . . . blir det,» fortsatte
han, «Frankrikes tur att segra härnäst.» Den tveksamma
tonen i denna förutsägelse har framtiden visat vara onödig.
Emellertid avvek Emil Key från sin samtids fleste liberaler
däruti att han hällre tydde till England än till Frankrike.
De andliga inflytelser han mottog från England blevo dock
icke stora, ty han kunde typiskt svenskt icke läsa
engelska.
Desto mer övertygad liberal var Emil Key i sin skandi
navism. Han stod till en början helt på Danmarks sida i
striden mot Preussen om Slesvig, men år 1864 ville han dock
icke att Sverge skulle deltaga i kriget. Hans skandinavism
var redan tidigt påfallande norskt färgad. När han som ung
under påverkan av Byrons Manfred skrev ett, antagligen
förfärligt hemskt, sorgespel, förlade han detta till norska
fjällen. Efter den avsvalning av den svensk-danska skandi
navismen som helt naturligt följde på katastrofen av 1864
vände sig de svenske liberale skandinavernas tankar över
huvud främst till Norge. När Björnson 1872—3 gästade Sverge
och firades med en fest vari många lantmannapartister del
togo, höll Emil Key talet för hedersgästen. Det var Björnson
som ingav honom det intresse för danska folkhögskolan vilket
kraftigt pådrev hans strävan för den svenska folkhögskolans
utveckling. Påsken 1874 var Emil Key en av ledarne för den
resa som ett 20-tal svenske lantmannapartister företogo till
Norge för att personligen råka norske vänsterpolitiker, vilket
även lyckades utom i fråga om Sverdrup. De undveko dock
att giva resan en partipolitisk karaktär, vilket föranledde en
norsk högerman att framställa dem för sina egna oppositions
män såsom mönster i hygglig oppositionskonst. På sin ålder
dom hade Key en både personlig och saklig glädje av att
råka och höra Björnson under hans föredragsturné om en
gifte och månggifte. Björnson tyckte också personligen om
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
