Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 2. Emil Key och lantmannapartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
Key. Emil Keys tänkarepanna uppenbarade genast, sade han,
vad slags människa denne förtalade man i sitt väsens grund var.
Såsom Norges vän var Emil Key unionsvän. I sin ung
domsskrift Skandinaviens framtid uttalar han sin sorg
över norrmännens misstro och ömtålighet som «ofta urartat till
krass egoism och motbjudande råhet i våra unionsförhand
lingar», men han är vida ivrigare att «rent ut erkänna: att
första felet och orsaken till detta olyckliga missförstånd ho
vudsakligen legat hos oss svenskar. Vi kunde nämligen icke
vänja oss av med tanken att Norge var ett erövrat land».
Ivern att svenskarne skulle bli «värdiga segern över vår natio
nalfåfånga» varade hos honom livet ut, men år 1880 utta
lar han sin farhåga, att «föreningen med Norge skall ligga,
ett kantrat vrak, med kölen i vädret», och som Ellen Key
säger, i sina pessimistiska aningar fick han i motsats mot
de optimistiska alltid rätt.
Inrikespolitiskt var Key en lika god liberal som utrikes
politiskt. Hans liberalism var för övrigt till sin rot ej poli
tisk utan mänsklig. Han var både som människa och som
statsman både böndernas och arbetaines vän. Som hus
bonde mönstergill hans arbetsfolk flyttade ytterst sällan
frå gården var han ock ovanligt fri från sin klassfördo
mar. Hans dotter förtäljer att gårdsfolket en gång yttrade
missnöje över brödet som till följd av dålig skörd var föga
smakligt detta år. Någon invände att herrskapet självt åt
det dåliga brödet. Men godsherren svarade att folket hade
rätt, ty det var vida mer beroende av brödfödan än de för
mögna. I sin ungdom röjde Key rentav en dragning till so
cialismen, vilken överhuvud ända från 1830-talet, mest i Saint-
Simonismens form, utgjorde ett allvarligt problem för de
svenske radikalerna. Han gjorde 1850 som nybörjande gods
ägare ett försök med arbetarassociationer, d. v. s. han lät
arbetarne kooperativt övertaga vissa arbeten på beting. Se
dan vart han teoretisk motståndare mot socialismen, ehuru
han ogärna underlät att sticka in ett ord av förståelse, när
han varnade, för den.
Förhållandet mellan statsdrift och enskild drift var för
honörn liksom för bönderna en rent praktisk fråga för
de senare särskilt en sparsamhetsfråga. De höllo riksbanken
om ryggen mot de enskilda bankerna, därför att detta var
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
