Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 3. Adolf Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
osedligt syfte. Dette var en av de ytterst få gånger då Hedin
verkligen ogillades av vänstern.
Men om han ogillade realismen, gillade han sannerligen
ej därför romantiken. Den var honom tvärtom arvfienden
Dess förnämsta storhet, det helgjutna skönhetsskapandet
lämnade honom kall. Hur ytterligt noggrann han än själv
var med stilens glans och slipning - i det fallet också en
akta svensk gammalliberal - så avskydde han icke blott alla
yttre grannlåter utan hävdade strängt formens underordning
under innehållet. Han framhöll gärna att han i motsats mot
vissa högtflygande - fast sannerligen icke poetiske talare
i riksdagen «höll sig till jorden». Han tålde aldrig att man
satte skönheten högre än handlingen. Han var retorisk icke
poetisk. Därför älskade han de gustavianske diktarne samt fram
för allt Tegnér. Särskilt ogillade han naturligtvis den roman
tikens organiska statsteori varmed man bland annat försva
rade de fyra stånden. Då Geijer, dess främste försvarare på
sin alderdom nedrev den och i stället lyfte personlighets
principen på skölden, vann han för alltid Hedins hjärta
Gång på gång citerar Hedin Geijer med varmast lov, nästan
aldrig med klander, även då man skulle väntat det. Märk
ligt är det att han började sin offentliga skriftställarbana med
att taga Geijer i försvar mot Anders Fryxell, vilken dock i
bjärt motsats mot denne som historiker var typiskt liberal
I ett viktigt fall skiljer han sig dock från Geijer, ja i viss
man från hela den svenska idealismen. Han var lidelsefullt
iransksinnad. I intet fall röjer han så oförtäckt sin förmåga
att kanna kärlek som när det gäller Frankrike. Sympatin
for Frankrike är i och för sig mycket svensk tyskvänlig
heten har hos oss aldrig burit samma den allmänna hän
förelsens prägel som franskvänligheten men det är ovan
ligt att en svensk så starkt påverkats av fransk anda som
Hedin. Den stora trikolor som prydde hans rum, och i
vilken hans döda kropp sveptes, när den lades i kistan, den
var symbol för något mer än en stämning. Hedin hade levt
sig m i Frankrikes historia, var förtrogen med dess stora
Händelser och linjer, dess små vinklar och vrår, så som
knappt någon svensk. Alla hans i egentlig mening historiska
arbeten röra Frankrike, och han tager parti för och emot
dess män och idéer så som man eljes blott gör med sitt
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
