Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 3. Adolf Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
lagstifta i ekonomiska ting (om rikets allmänna hushållning
och grunderna för allmänna inrättningar). När t. ex. rege
ringen utfärdat en förordning om ferieläsning för läroverkens
ynglingar, sporde Hedin hur «omkring 30 sidor lättare latinsk
text av historiskt innehåll» kan ingå i «rikets allmänna hus
hållning», eller hur «räkning av 50 tal utgörande tillämpning
av läran om bråk» kan hänföras till «grunderna för allmänna
inrättningar». Lika energiskt stred han för riksdagens avgrund
lagen högtidligt förlänade rätt att ensam utöva svenska fol
kets urgamla rätt att sig självt beskatta. Han stred mot
regeringens försök att tillvälla sig den domaremakt som
grundlagen tilldelat den tredje statsmakten, domstolarne.
Kanske mest av allt stred han dock mot ministerstyrelsen,
d. v. s. de enskilde statsrådens allenastyrande inom sina
departement. Han hävdade att det är statsrådet i sin helhet
som styr, icke något enskilt statsråd. Allt som allt var Hedin
en lång tid erkänd av vännerna och tveksamt förnekad av
fienderna som «Sverges konstitutionella samvete».
Men mot hela denna hans verksamhet restes samma
invändning som tidigare mot den liberala oppositionen under
ståndstiden: Dyligt försvagar regeringen; men enligt parla
mentarismens principer bör regeringen vara stark; och ni
liberaler äro ju parlamentarister! På allt detta måste i själva
verket Hedin svara ja. Han stod i grunden icke på den
svenska grundlagens grund, maktfördelningsprincipen, ehuru
han ständigt och jämt inskärpte densamma. Någon personlig
kungamakt kunde han ju med sin grundåskådning omöjligen
tåla. Men han synes ej häller ha fäst sig vid den svenska
författningens likhet med den stora amerikanska republikens
eller tänkt på att tillämpa denna senare på något sätt hos
oss. Han yttrar sig ej sällan erkänsamt om Amerika, men
synes ha studerat dess politik ovanligt litet. Ej häller var
hans statsideal en gentemot riksdagen självständig stats
minister, mot vilken å andra sidan riksdagen hävdar sin
frihet och sin kontrollrätt. Detta var ju i sak lantmanna
partiets statsteori. Visserligen kunde Hedin uttala att en
regering borde vara ledande inom reformarbetet, även när
den ej vore böjd för rent politiska reformer, och därvidlag
kunna påräkna de politiska reformvännernas stöd. Men
detta är tydligen ment som en dräglig utkomstväg i väntan
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
