Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 3. Adolf Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
alltför utmanande att utsäga direkt. Men framför allt äro
Hedins egna skrifter särdeles rika på latinska citat, vilka för
visso icke äro alldagliga men dock icke ens av den ivrigaste
latinfiende lära kunna kallas sökta.
Några år efter stridsskriftens utgivande (1883), talar han
för övrigt (1889) om den latinska litteraturen som jämte den
franska «den enda universal- eller världslitteratur, den enda
som med sådan styrka överskridit de nationella gränserna,
att den även hos de högst civiliserade folken spelat en större
roll, haft en mera bestämmande verkan än den inhemska».
Hedins anfall mot latinstudiet medförde snabbare och
fullständigare följder än hans verksamhet på något annat om
råde. x Men när segern kom sörjde han. Han skönjde då att
han med latinet förstört det «som mig synes att vi alla borde
hålla kärast av allting», franskans inflytande, och att han i
stället öppnat dörren för det som han mest av allt fruktade,
tyskans övermakt. Det klinger en helt annan ton ur Hedins
tal över läroverks«reformen> 1904 än ur Latinherraväl
det. Han anklagar verkligen även i detta tal latinet, för att
olyckligt ha påverkat tyskan, men kallar det samtidigt «ett
förträffligt språk i och för sig själv», och när han senare
yttrar: «Latinet skjutes längre fram än förut varit fallet.
Grekiskan får man väl betrakta som ungefärligen landsfor
vist» då klingar detta närmast som en klagan.
Hedin var alltså ej innerst den stramt enhetliga, logiskt
ensidiga natur som man ofta föreställde sig. Han ägde i
själva verket en rik känsloskala. Frågar man efter det sjä
lens härskande grunddrag, kring vilket de skilda känslorna
samlade sig, stannar man icke inför något intellektu
ellt utan återigen inför en känsla: humanitetskänslan, när
mare och sannare sagt känslan för de många, de fattiga.
Utan tvekan gör han liksom hela 1800-talsliberalismen Bent
hams sats till sin: största möjliga lyckan för det största möjliga
1 I artikelförfattarens ägo finns Hedins sannolikt första latinska gram
matika. På pojkvis har han kluddat å titelbladet. Där står «Latinsk gram
matik .... förbättrad av S. A. Hedin.» Också ett omen!
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
