Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 3. Adolf Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
antalet. Det var icke främst intresset att stärka riksdagens
makt gentemot konungen eller andra kammarens makt gent
emot den första utan intresset att stärka de breda lagrens
makt, så att dessa genom egen kraft skulle kunna förbättra
sin levnadslott, som gjorde Hedin till en av allmänna röst
rättens kraftigaste förkämpar. Just i detta sammanhang röjer
han för övrigt att han icke önskar någon allsmäktig riksdag.
Som motvikt mot riksdagens makt pekar han 1902 dels på
grundlagsskydd för individens grundläggande rättigheter, dels
på folkomröstning.
Också ekonomin var för honom ej mål utan medel, ett
medel i humanitetens tjänst. Han ägde i och för sig intet
starkare intresse för rent ekonomiska frågor. I sin första
programskrift Vad folket väntar av den nya repre
sentationen diskuterar han konstitutionella ock utrikes
politiska, försvars- och frihets- samt humanitära frågor men
ingen ekonomisk. Han ropade exempelvis bravo när krigs
ministern vid urtima riksdagen 1892 talade om «den sorg
liga tullfrågan», och han kallade sig själv moderat frihand
lare. Men han var eller vart lidelsefull frihandlare. Ty han
fann att tullarne tryckte hårt på de fattiga och att löftena
om att på annat sätt lindra dessas bördor svekos. Han kan
icke nämna siffrorna rörande fläsktullen vilka visa hur
mycket Norrlands arbetare få betala onödigtvis för sitt fläsk
utan att man ännu i det tryckta ordet känner rösten
skälva; och han nämner dessa siffror oupphörligt. När en
gång en biskop talat för de fattigas sak i andra kammaren,
såg man Hedin, som eljes ej var någon överdriven vän av
biskopar, gå fram och varmt trycka hans hand. Redan före
sin riksdagstid tog han med verklig lidelse upp kravet på en
revision av lösdrivarlagen vilken tillstadde att en arbets
lös person utan vidare kunde dömas til tvångsarbete och
han glömde ej häller det kravet när han kom in i riksdagen.
Han brukade överhuvud ej glömma programlöften; han var
ej född till partiledare.
Men framfor allt har Hedin på detla område gjort en
mäktig insats såsom den socialreformatoriska liberalismens
faktiske skapare i Sverge. Redan 1884 frambar han sin frej
dade motion om olycksfalls- och ålderdomsförsäkring för
arbetare, vilken visar att arbetarlagstiftningen tillhörde huvud-
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
