Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 4. Harald Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
av unghögern ganska omhuldade sociallagstiftningen, arbetar
försäkringen o. d. Men är han icke humanitär, så är han av
naturen rättvis, och därför har han för arbetarne krävt samma
rätt som för andra medborgare att inom lagens ram utan
tvång från enskilda rike hävda sina egna intressen.
Bakom Hjärnes statsåskådning ligger som dess yttersta
grundval ett begrepp av mer än politisk innebörd: ansvarets.
Det finns knappt något ord han så gärna använder som ordet
ansvar. Han vill ju nämligen å ena sidan nödga och för
plikta medborgarne till verksamt och viktigt arbete i statens
tjänst ett arbete som, särskilt på ledande poster, nödvän
digt måste utföras med ett visst mått av frihet. Men å andra
sidan vill han äga ett värn mot allt godtycke, ty dylikt dö
mer han strängt, vare sig det kommer från konung eller från
stormän eller från massan. Därför måste statsmakten, vem
än och på vad post han än utövar den, förknippas med an
svar, och även staten har ansvar gentemot andra stater och
folk. Detta ansvar är först och främst rättsligt, och det kan
som sagt vid behov utkrävas med våld; man får alltså vara
färdig att inlösa ansvaret med sitt liv, om det gäller. Men
även om det rättsliga ansvaret icke utkräves, kvarstår det
moraliska, och Hjärne röjer en viss tro att även detta dock
till sist på något sätt utkräves. Han talar om deltagandet i
det historiska samhällsarbetet som ett «fritt val men med järn
hårda band för valets följder». Det är icke naturlagens band
varpå han tänker. Tvärtom skymtar i dylika yttranden en
hans ansvarsbegrepps religiösa grundval.
Religionen har alltid spelat en stor roll i Hjärnes tanke
värld, om han ock uppfattat den på olika sätt under olika
tider. I ungdomen drev honom hans hänförelse för land
skapslagarnes samhällsskick till en visserligen ej kristendoms
förnekande men dock skarpt utsagd beundran för den hed
niska, mänskligt självmedvetna och fritt kritiska anda varav
de utgått. Men redan på 1890-talet giver han gång på gång,
särskilt på tal om Sverges store konungar, uttryck åt en varm
och troende religiositet, och på ålderdomen börjar han rent
av ett folkmötestal, som händelsevis hölls på en söndag, med
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
