Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 4. Harald Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
Ehuru Hjärne mycket sällan och kortfattat yttrar sig om
ekonomiska ting, har han också städse sagt ifrån att han icke
alls är socialist. Hans ekonomiska ståndpunkt har ju tvärt
om beröringspunkter med gammalliberalismens. Båda hävda
att staten skall upprätthålla ordningen men för övrigt låta
var och en på egen risk men i fred och ro sköta sin lagliga
näring. Dock är skillnaden grundväsentlig. För gammal
liberalismen var det enskilda näringslivets frihet huvudsak,
statsmakten blott ett medel, en garanti för denna frihet. För
unghögern är statsmakten huvudsak, och friheten får vackert
underordna sig denna. Staten skall, säger Hjärne, vara en
otrevlig husbonde som hälst bör ålägga bördor men i det
längsta undvika att giva några «friheter».
Man skulle vänta att denna åskådning skulle vara ojäm
förligt kapitalistfientligare än gammalliberalismens. Men så
är det icke. Visserligen hävdar den unge Hjärne energiskt
att hos hans älskade fornnordiske bönder äganderätten icke
var lagens forutsättning utan tvärtom lagen äganderättens,
och han säger några försmädliga ord om bankdirektörer och
börsspelare, dock, liksom senare så många unghögermän, tyd
ligt karakteriserande dem som liberaler. Men när tullstriden
började, framträdde han som protektionist. Visserligen med
gav han att tullarne «trycka något ojämnt», men hur matt
klinga ei dessa ord mot dem varmed Hedin, som ju dock
sade sig vara ljum frihandlare, ljungade mot de fattigas tull
bördor. Något senare kritiserade Hjärne Karl Xl:s stora reduk
tion ur ekonomisk synpunkt ur andra synpunkter prisade
han den emedan den försvagade statens kredit och ned
satte jordens produktivitet vid dess övergång från enskildas
till statens händer. Klar kapitalist vart han givetvis på ålder
domen; att han i en artikel år 1914 förnekar, halvt om halvt,
kapitalismens tillvaro i Sverge, visar naturligtvis bäst att han
ej alls vill röra den. Skälet till att han var mer kapitalist
vänlig än liberalismen, som ju uppriktigt hoppades att den
ekonomiska friheten skulle främja de fattigas välfärd, ligger
ej i någonderas teorier, vilka snarast borde givit ett rakt
motsatt resultat. Det ligger i Hjärnes avsaknad av den hu
manitära anda som så starkt präglade den äkta 1800-tals
liberalismen. Hjärnes humanitära anda är i själva verket så
pass ringa att han t. o. m. röjer föga sympati för den eljes
342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
