Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 4. Harald Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* * *
Erik Hedén.
För den gamla konservatismen var denna ungdom för ung.
Men å andra sidan var Verdandientusiasmen, som överhuvud
haft svårt att slå några djupare rötter i Sverge, redan på åter
gång- liberalism trivs nu en gång icke i Uppsala. Så vart
Hjärne en ungdomens ledare vars like i makt över sinnena
ej senare uppstått.
Vanskligare var det att vinna samma ledarställning i hela
Sverges land. Ditåt var det dock som Hjärne strävade.
Han började på 1870-talet sitt offentliga uppträdande som
medredaktör av Svensk Tidskrift, vilken närmast kan karak
teriseras som ett den moderata liberalismens organ. Där var
det han skrev sina hänförda uppsatser om svenska Medel
tidens rätt och författning. Han yttrade sig ock i dagens stora
politiska spörsmål, striden mellan Lantmannapartiet och re
geringen, vilken strid då särskilt rörde sig om statens ordi
narie utgifter, dem bönderna påstodo men regeringen bestred
att riksdagen kunde efter sitt behag minska eller indraga.
Hjärne hävdade energiskt att bönderna heit hade grundlagen
på sin sida, och att självklart denna måste lydas. Han ut
talade dock att k. maj:t av politiska skäl borde äga större
makt över rikets drätsel än den grundlagen medgav. Redan
nu började han vara spydig mot Rjörnson. Han anmälde
mycket elakt dennes Redaktören, dock med en bugning
för Synnöves skald. Om Ibsen yttrar han sig aktnings
fullt och även om Ernst Sars (Udsigt over den norske
Historie).
Svensk Tidskrift nedlades emellertid snart, tyvärr, for att
sedan återupptagas under annan ledning. Under en rätt lång
tid höll sig Hjärne tämligen fjärran från politiken och syss
lade tämligen enbart med vetenskapliga värv. Dessa gällde
i särskilt hög grad Ryssland, där han vid 80-talets början i
flera år vistades, och i samband därmed var det han vart
kännare och tolkare även av Rysslands nutidspolitik. Hans
politiska spådomsgåva har kanske på detta område nått sin
höjdpunkt. Han påpekar hur man redan då i Ryssland talade
om att ryssarne skulle erövra världen med den sociala revolu
tionen, liksom fransmännen en gång gjorde det med den poli
tiska, och han tillägger: tror man fullt och fast på revolu-
354
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
