Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 4. Harald Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
ökat i röstetal och fruktade att Hjärne skulle kring sig samla
hela den unga högern samt därmed splittra högerfronten och
skänka vänstern seger. Man tänkte emellertid alldeles för
krossa honom och hans anhängare på valmötet. Högerns
ledare, professor Blomberg, höll ett tal däri han högdraget
vitsordade Hjärnes intressanta synpunkter men fann dem
dunkla och klandrade att den oberäknelige ej velat under
ordna sig något parti. Då vart Hjärne arg. «Parti,» utbrast
han, «vad vill man jag skall tillhöra för parti? Lantmanna
partiet?» (Här bör man erinra sig dels att lantmannapartiet
då var andra kammarens enda organiserade högerparti, dels
att Uppsalas dittillsvarande riksdagsman var en av de ytterst
få stadsrepresentanter som tillhörde det partiet.) «För att till
höra lantmannapartiet måste man vara bonde,» fortsatte
Hjärne och nu röt han rentav: «Jag är ingen bonde, och
av riksdags- och teaterbönder ha vi mer än nog.» Effekten
var ögonblicklig, och det var närmast en överloppsgärning,
när Hjärne ytterligare förklarade att «om ej prof. Blomberg
förstår mina synpunkter, så kan felet ligga hos prof. Blom
berg». Blomberg nickade undergivet, högern uppsatte snällt
fast tandagnisslande Hjärne som sin kandidat, och denne
valdes.
Men i riksdagen gjorde han alls ej den effekt som vän
tats. Han talade till en början förståndigt men föga med
ryckande, föreföll närmast moderatliberal och gav rentav ar
betarne något enstaka handtag. Men så kom regeringen (den
andra Boströmska) med ett förslag om «straff för allmän
farliga strejker», vilket Hjärne skarpt understödde, och sedan
voro alla förbindelser mellan honom och arbetarne brutna.
Han hade då också blivit klar högerman i en annan fråga,
den då viktigaste, rösträttsfrågan. Högern hade uppsatt pro
portionella val till andra kammaren som garanti mot all
männa rösträtten. Hjärne nedkritiserade dessa; han ville ej
göra matematik av det medborgerliga ansvaret. Men kort
efter godtog’ han dem i alla fall (och under nästa valperiod
gick han rentav med på proportionella val till båda kam
rarne). Denna omsvängning skadade högeligen hans anseende.
Även bönderna började anse honom för en kammarlärd vigtig
petter. Sitt kraftigaste uttryck fick denna stämning av en anti
proportionalistisk bonde, vilken under rösträttsdebatten 1905
360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
