Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges historia. 5. Karl Staaff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
höll samtidigt liksom Hedin sitt resonnemang på en intel
lektuell nivå, långt höjd över opportunismens knipslugt enkla
tankegång. Han ägde en betydande förmåga att forma lö
sensord och vändningar som lyste upp en debatt, och som
gingo från mun till mun, från tidningsblad till tidningsblad,
t. o. m. efter hans bortgång.
Han hade ganska svårt att erövra förtroendeuppdrag.
Ännu 1903 hade han ej fått plats i ett ordinarie utskott, och
trots vänsterns valframgång året förut kasserades han även
då, tack vara några bönder, till det utskott vartill han var
självskriven, lagutskottet. Nästa år släpptes han dock in
däri, och sedan gick han framåt med stormsteg.
Tidens två stora frågor voro, sedan försvarsfrågan 1901
blivit löst för en tid, rösträtts- och unionsfrågorna. I båda
hade Staaff tillkämpat sig en allt mer ledande roll. Berömt
var hans angrepp, vid remissen, på Otterska regeringens ga
rantiövermättade kompromissförslag i rösträttsfrågan 1902.
Justitieministern, Hjalmar Hammarskjöld, hade i motiverin
gen talat om nödvändigheten att utestänga sådana personer
som på giltiga grunder kunna antagas sakna nitälskan för
samhällets välgång «från ett olycksdigert inflytande». Varpå
Staaff, vänd till regeringen, svarade:
Om jag säger om en människa, som icke fått en vildes liv, utan som
blivit delaktig av den uppfostran som den allmänna civilisationen skänker, att
hon icke har någon kärlek till sitt fosterland, då frånkänner jag denna män
niska en egenskap som jag betraktar såsom nödvändigt tillstädesvarande hos
en människa som är över huvud taget moraliskt utrustad. Det är och be
traktas som en moralisk defekt att icke äga kärlek till fosterlandet.
Det är således icke endast ett osant ord utan ett förolämpande, ett
skymfande ord mot massor av det svenska folket som I haven utkastat, då I
viljen på samma gång avskilja dem från deltagandet i fosterlandets angelä
genheter.
Också i fällandet av Boströms två proportionalistiska
rösträttsförslag 1904 och 1905 tog Staaff en betydande del.
Unionsfrågan var redan från hans Uppsalatid en hjarte
sak för honom. År 1892 vid Verdandis 10-årsfäst hade han
hälsat de norske gästerna (vilkas lysande talman var Ludvig
Meyer) i ett tal där han berörde den avkylning i svenska
ungdomens skandinaviska hänförelse för Norge som riks
rättsstriden medfört men förklarade att för Verdandis män
Norges nyvunna fulla demokrati var ett skäl till fördubblad
373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
