Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges historia. 5. Karl Staaff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
hängivenhet. Han hävdade vidare Norges rätt till full lik
ställighet med Sverge, oberoende av vad Riksakten innehöll,
men röjde samtidigt klart att han liksom nästan alla
svenske Norgesvänner var varm unionsvän. Hans första
egentligen storpolitiska tal i riksdagen (1899) gällde unions
frågan och var så skarpt att det rönte motsägelse även från
liberalt (visserligen högerliberalt) håll. År 1905 kunde han
lika litet som någon annan hindra unionsbrottet. Under
första urtima riksdagens hemliga sammanträden kämpade
han med säkerhet energiskt för fredens sak d. v. s. för att
framdriva ett för Norge antagligt uppgörelseanbud. Han
medtogs som den siste och radikalaste mannen i den sam
lingsregering vars främste man var första kammarhögerns
ledare, Lundeberg, och vars uppgift var att lösa konflikten
på ett sätt som räddade Sverges ära. Han var en av de fyra
underhandlarne i Karlstad. Nervös var han under de ödes
digra samtalen, uppgavs det, och han sade själv att det varit
förfärliga dagar: man anmärkse att hans hår under denna
sommar blivit alldeles grått. Men freden tryggades, och Staaff
ansågs även i högerkretsar ha lojalt och skickligt hävdat
Sverges intressen.
När därför landet kände behov av en nationell uppryck
ning, i vilken massorna genom allmän rösträtt skulle göras
delaktiga, kallades Staaff att bilda Sverges första klara vän
sterregering med rösträttsfrågan som huvudprogram. Hans
situation var icke lätt. Trots nya valframgångar 1905 var
vänsterns majoritet i Andra kammaren varken stor eller sä
ker. Med Första kammaren kom Staaff nästan genast i kon
flikt. Han lyckades emellertid genomdriva några viktiga re
formförslag, främst det av Lindhagen på sin tid framburna
om förbud för bolag att köpa bondejord i Norrland. Men
kort före avgörandet i rösträttsfrågan inträffade en händelse,
ödesdiger i och för sig och varslande om ett karaktärsdrag
hos Staaff som skulle hava andra ödesdigra följder i framtiden.
Han hadde lyckats få en mycket ansedd militär, Lars
Tingsten, som krigsminister. Plötsligt hotade denne att av
gå, om ej strängare lagar antoges mot den antimilitaristiska
agitationen. Staaff lovade framlägga lagar som väsentligt in
skränkte tryck- och yttrandefriheten, ej blott i detta fall utan
rörande «uppmaning till brott» i allmänhet. När han med-
374
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
