Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tage Aurell: Om Olaf Bull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
og lysende hermelins hue
jeg smutter i foraarets dragt!
Kvirrevitt ! Faaes gratis hos mig!
Og det at være elsket eller ikke
Ved næste maane kan du flyve frit!
2—3 mars 1922. Tage Aurell.
Tage Aurell: Om Olaf Bull.
kan läsa den en gång till blott för att följa orden, då varsnar
man också dessa sidors underbara komposition, som icke
låtit en enda verkligt oväsentlig ting komma med.
Vårsolen har stigit upp därute innan jag slutat mina små
anteckningar om Olaf Bull. Och kanske är det för solens
skull jag på nytt slår upp några av hans vårdikter. När hade
vi i Skandinavien senast en poet, som kunde kåsera så guda
benådat som Bull i poemet «Digter»?
Jeg synes alverden smiler
bag zobel og skind i løn,
fordi jeg blaafrossen piler
i vaarfrak, tynd og grøn !
Der kommer en festlig frue
i skinnende pelsverks pragt
Skal det være en viol fra mit knaphul,
en blomst fra en vaargrøn vei —?
Skal det være lidt fuglekvidder -?
Eller den överdådiga komiken och självskådningen i «Jeg
bor»! Det plägar som regel bli mycken vårpoesi i en poets
debutbok, men endast undantagsvis blir våren därigenom ny
för fler än poeten själv och dem, som älska samtidigt med
honom. Olaf Bull är ett stort undantag, som, så förefaller
det mig, är mäktig att ge även den mest blaserade vårflanör
nya och originella sensationer. Dock i ett är Bull be
fryndad med sina nordiska diktarkamrater att vårsången
så snabbt blir fången i vemod, trötthet och ångest. För ett
vinterlands son blir lyckan nästan alltid en oändligt skör
ting. Stort nog om den varar ett «maaneskifte» igenom.
er ikke mer for mig som sort og hvidt!
et maaneskifte endnu! Døm mig ikke!
Ty honom har den förpinta kamp, som ofelbart inställer
sig («Underveis» «Smerte») i en enda dag eller en enda
natt kostat lika mycket varmt blod som ett helt liv behöver.
292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>