Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werner Söderhjelm: Nationalkänslans utveckling i Finland efter 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nationalkänslans utveckling i Finland efter 1809.
liga upphovet till den långvarigaste och mest genomgripande
rörelse som behärskat och ännu behärskar det finska sam
hället. Hans kamp väckte de hittills slumrande djupa le
derna, eller åtminstone arbetet för dem, och följden härav
blev en kulturutveckling, som inom ett halvt sekel skapat en
utomordentligt omfångsrik litteratur på finska, låtit finska
skolor växa upp som svampar ur jorden, lärt hela folket
läsa och alstrat en lust att läsa och en boklig bildning, vilka
äro sällsynta även bland kulturellt vida högre stående folk,
samt föranlett en språklig ståndscirkulation av en oväntad
och egendomlig beskaffenhet. Jag kan icke här närmare ingå
på denna kulturutvecklings historia (därom finnes på danska
ett upplysande arbete av Eva Moltesen: «Finlands finske kul
tur»). Men jag vill blott tillägga följande. Snellman förbisåg
i enlighet med sin Hegelska lära att individer med
olika språk men med samma statliga ideal kunna bilda en
nation, och att en kultur av väsentligen samma art kan ikläda
sig olika språkformer, samt att de svensktalande i Finland
haft och ha full rätt att betrakta sitt språk såsom «inhemskt».
Redan i början opponerade sig därför män som Runeberg
mot dessa teorier. Men man förstår, av vilken utomordent
lig betydelse för själva nationalmedvetandet Snellmans foster
ländska väckelse- och bildningsarbete var.
Vilken roll hans artiklar just i detta avseende ansågos
spela bevisas bäst av att den ryska censuren undertryckte
hans tidning efter två års existens. Den hade emellertid då
redan blivit en makt. Några veckor innan denna indragning
skedde, mottagen med förtrytelse även i hans motståndares
läger, i slutet av 1846, hade Runeberg låtit trycka dikten
«Vårt land». En brutal åtgärd av reaktionen gick hand i
hand med en manifestation av den fosterländska stämningen,
och båda verkade i samma riktning sådant ha vi efteråt
ofta upplevat.
Och samtidigt yppades där plötsligt, under det värsta tryck
från den ryska makten, en rik nationell kulturblomstring på
olika områden. Topelius, som genom sin diktning skulle
under de kommande åren göra en kraftig insats i den anti
ryska propagandan, utgav sin första, av en varm fosterländsk
ton genomströmmade lyriska samling, den vetenskapliga
forskningen fick nytt liv, konst- och musikintressen vaknade,
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
