Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl David Marcus: Miguel de Unamuno. Spaniens store tänkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Miguel de Unamuno.
lever han i Frankrike; han har icke utmärkt sig för någon
utpräglad förkärlek för det tyska folket. Med andra ord,
Miguel de Unamuno är i ovanlig grad en representant för
det spanska folket, för den spanska folksjälen, och just där
för av ett så stort intresse för oss andra européer.
Den filosofiska boken om den tragiska livskänslan är
skriven stycke för stycke, så att diktaren ofta inte hade början
till hands, när han skrev fortsättningen. Jag säger med avsikt
diktaren, ty Unamuno är vida mer en diktande filosof än en
filosoferande diktare som Pirandello. Han tillhör i viss mån
samma klass filosofer som Kierkegaard som är hans älsk
ling Nietzsche och Bergson, för vilka det inte kommer an
på systemet utan på tänkandet som en livsfråga. Filosofien
för människans skull och inte tvärtom. Livet, det av oss alla
levda livet, som tänkandets urkälla. Unamuno vill inte lösa
ett bestämt filosofiskt problem, han vill lösa-livets egen gåta.
Han tänker visserligen även med stor logisk skärpa, men sam
tidigt med ett utpräglat temperament, med hela sin människa,
och han har intet förtroende till de rena tänkarna sådana
som Spinoza; han anser att bakom dennes matematiskt stränga
formler gömmer sig en förtvivlad själ. Just denna själ söker
han att spåra genom tidernas lopp. Ty Unamuno är en
mycket beläst man, som sysslat ingående ej blott med alla
tiders stora filosofer utan även med de olika religionsförkun
narna och med de stora diktarna. Mycket av hans bok är
en högst personlig framställning av olika religioners art och
betydelse för mänskligheten, en kritik som går nog så djupt ned.
Vid denna storstilade värdering av människoandens in
sats i världshistorien kan man säga, att Unamuno i främsta
rummet tar vara på själva upplevelsen såsom varande
det primära och väsentliga i livet över huvud. Den heliga
Teresa är minst lika värdefull som Kant skriver han på ett
ställe. Och gång på gång vänder han sig mot den intellek
tuella världsåskådningen, som tror sig med hjälp av en ren
rationalism kunna lösa gåtor och göra människor lyckliga.
Ty Unamuno är fullkomligt på det klara med att vi människor
innerst inne sträva efter att bli lyckliga och därför inte låta
avspisa oss med stenar. Men han konstaterar, att den rena
filosofin negerar just lyckomomentet och blott sysslar med
det sanna och falska, med det sköna och fula, med det mo-
367
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
