Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bernhard Karlgren: Till det kinesiska problemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till det kinesiska problemet.
de sista tiderna, som är kärnpunkten i de aktuella händel
serna.
Det var först under slutet av 1700talet och början av
1800talet som de västerländska nationerna genom sin handel
i Kinas största sydhamn Kanton kommo att bli ett verkligt
politiskt problem för Kina. Den kinesiska andliga inställ
ningen var då sådan, att våldsamma kriser med naturnöd
vändighet måste följa. Enligt urgammal, av Konfucius
systematiserad åskådning var den kinesiske kejsaren himme
lens representant på jorden, härskaren i världsriket, som
blott kunde vara ett, och västerns furstar voro därför att
betrakta som barbarvasaller, skyldiga honom absolut lydnad.
När deras politiska ombud nu voro morska, fordrade han
dels- och missionsrättigheter och ville ha sina furstar be
traktade som den kinesiska kejsarens jämlikar, när de väg
rade att falla på knä och slå pannan i marken inför kejsaren,
var detta ej blott förmätenhet, det var ur rättrogen konfuciansk
synpunkt ren hädelse.
Denna universalistiska uppfattning av Kina som världens
medelpunkt och kejsaren som världens herre tog det hela
18.00talets många bittra erfarenheter ett flertal snöpliga
krig med utländska makter att rubba, och den katastro
fala slutklämmen kom, när den lille grannen i öster, Japan,
av Kina sedan gammalt betraktat med nedlåtande ringaktning,
visade sig med större smartness ha förstått anpassa sig efter
tidens krav och tack vare sin från Västerlandet hämtade
krigsteknik tillfogade Kina ett svidande nederlag i kriget
1894—95. Den därpå följande kapplöpningen från de främ
mande makternas sida om koncessioner och «intressesfärer»
väckte för första gången till klart medvetande en verklig
fosterlandskänsla i Kina, i det landet nu först uppfattades
som en nationalstat i harnesk mot andra nationalstater.
Våldsamma nyorienteringsströmningar gjorde sig gällande,
och en era av bryska reformer inleddes 1898, men motsvallet
från reaktionärt håll blev så starkt, att det sopade bort reform
männen och åstadkom det stora främlingsfientliga äventyret
1900, boxarupproret, då naiva, om utlandets maktförhållanden
okunniga ledare trodde sig kunna lösa främlingsproblemet
helt enkelt genom att sopa Kina rent från de främmande
djävlarna.
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
