Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leon Fried: Ernst Toller, det tyska proletariatets diktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Toller.
Grenoble, och Italien. Han kom tillbaka just när kriget bröt
ut och anmälde sig i Miinchen som frivillig. Han blev sårad
i kriget och hemförlovades; han fortsatte nu sina studier i
Miinchen och från 1917 i Heidelberg. Där kom han i berö
ring med radikala och socialistiska studenter; tyska härled
ningen fick uppmärksamheten fästad på dem och skickade
dem till fronten Toller flydde till Berlin. 1918 är han
åter i Miinchen. Han tar Kurt Eisners parti, när denne häk
tats, och blir själv satt i fängelse för landsförräderi. 1 november
1918 bryter revolutionen ut Toller som blivit fri, deltar i
denna vid Eisners och Landauers sida. Eisner mördas och
strax därefter blir revolutionen kvävd i ett hav av blod
Toller, på vars huvud man satt ett pris av 10000 mark, fängslas
den 6 juni 1919, undgår med nöd att mördas av den råa sol
dathopen och dömes den 16 juli till fem års fästningsstraff.
Han frigavs den 15 juli 1924. Men inte nog med att straffet
var långt behandlingen var rent av omänsklig. En auten
tisk skildring av såväl Tollers som hans kamraters lidanden
har man i hans lilla bok «Rättvisa. Upplevelser» (1927); de
här publicerade dokumenten tala för sig själva. «Denna bok
innehåller dokument om den bajerska rättvisan», skriver
Toller i förordet, t Men preussaren, rumäniern, ungraren,
amerikanaren må inte ropa med fariséens knipsluga min:
Det där har kunnat ske i Bajern, men inte hos oss!» Toller
har tyvärr allt för rätt. De vita bödlarnas framfart i Ungern
står inte efter den tyska soldateskens, och vad Amerika kan
prestera i den vägen, har en upprörd världsopinion hjälplöst
måst bevittna i mordet på Sacco och Vanzetti. Greve Arco,
Eisners mördare, erhöll allt som oftast permission från fän
gelset för att bedriva sina monarkistiska stämplingar och åter
fick friheten redan 1924. Däremot avslogs en vädjan från
Tysklands främsta litterära personligheter till Bajerns justitie
minister om tillstånd för Toller att få bevista premiären i
Berlin av sitt drama Hinkemann sommaren 1924, trots att
hans fängelsestraff då var så gott som avtjänt. En stor trumf
har dock Toller gentemot sina plågoandar; medan dessa
komma att försvinna ur tillvaron lika namnlösa, som om de
aldrig levat, kommer fästningsfången Ernst Tollers namn att
gå till eftervärlden. Han representerar et högst ovanligt för
fattaröde: en okänd man kastas i fängelse; när han frigivits,
333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
