Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leon Fried: Ernst Toller, det tyska proletariatets diktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leon Fried.
är han en berömd diktare. Ty det är i fängelset, Toller skrivit
de flesta av sina betydelsefulla verk.
Tollers första verk, Förvandlingen, påbörjades 1917 och
avslutades under den första fängelsetiden (1918). I den unge
judiske bildhuggaren Friedrich med hans komplicerade för
hållande till sin familj, sin omgivning och sitt fosterland, före
faller Toller att ha tecknat sig själv. Friedrich slites mellan
sin judiska börd och den germansk-kristna omgivningen. Han
känner sig ensam, hemlös. Hans mor ber honom gå till
gudstjänsten, men han kan inte han kvävs i denna syna
goga, som människorna inrättat för sin egen skull, inte för
att tillbedja Gud i anda och sanning. Det utbryter ett krig i
kolonierna det är världskriget, som här åsyftas och
Friedrich går ut som frivillig för att visa de andra, att han
hör till dem, att deras fosterland också är hans. Han tror,
att kriget skall utföra det stora undret: «Nu kommer befri
elsen ur den dystra, kvalfulla trångheten. Kampen skall ena
oss alla. Den stora tiden skall förvandla oss alla till stora
människor. Anden skall återuppstå och uppenbara sig i sin
oändliga skönhet.» Kriget i all sin spöklika, omänskliga grym
het drar förbi våra ögon som en uppskakande film. Redan
detta drama visar, hur starkt filmen påverkat Tollers dikt
ning. Men även nu betraktas Friedrich som en främling.
Förtvivlan driver honom att anmäla sig till en patrull, som måste
gå säkra döden till mötes. Han undkommer med livet, ehuru
svårt sårad, får järnkorset och således ett offentligt erkännande,
att han tillhör den tyska nationen. Men då sjuksköterskan strå
lande meddelar: «Med Guds hjälp ha vi slagit dem. Tiotusen
döda!» då sjunker han samman: «Genom tiotusen döda
hör jag till dem, är detta befrielse?» Nu vet han, vad stat
och fosterland betyda i verkligheten individen med hela
sin värld är endast en lekboll för dessa obarmhärtiga mak
ters spel. Är detta fosterland till för andra än de rika och
maktägande? Vad rätt har staten att ta människornas liv?
Kan ett sådant fosterland vara gudomligt? Han vill begå själv
mord, men hans syster visar honom en ny levnadsväg, hon
inger honom en tro på människorna: «Din väg för dig till
Gud, som är ande, kärlek och kraft, till Gud, som bor i
mänskligheten. Din väg leder dig till människorna.» Tron
på människan blir för honom uppståndelsen och livet. Männi-
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
