Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. R. Danielson-Kalmari: Finland av idag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. R. Danielson-Kalmari.
tjänstemannakåren fullgöra givna uppdrag, få lov att med sina
familjer finna sig i en ställning, som är vida sämre än vad
dem var tillförsäkrat då de inträdde på tjänstemannabanan.
Som ni se, mina ärade åhörare, ger jag uttryck åt vad
jag har på hjärtat och vad jag med bittert sinne bevittnat
runt omkring mig. Jag måste i detta sammanhang särskilt
beröra universitetet och det vetenskapliga arbetet. Jag säger
öppet, att den tiden, då Finland var förenat med Ryssland,
var för de unga, som vigde sitt liv åt vetenskapen en gyllene
ålder i bredd med nuvarande förhållanden. På den tiden
under senaste århundrade, då vi, som nu äro gamla, bedrevo
studier och trädde i vår högskolas tjänst, kunde nästan envar
ung man, som hade verklig lust och fallenhet för vetenskap
ligt arbete, med tämligen stor visshet räkna på möjligheter
därtill. Universitetet hade den stora, betydande förmånen att
få föreslå varje dugande ung vetenskapsman till erhållande
av extraordinarie professur. Han kom sålunda i åtnjutande
av en avlöning, som visserligen icke var överhövan stor, men
som dock var större, betydligt kännbarare än den en ordi
narie professor nu åtnjuter. På detta sätt danades den
generation, som under loppet av årtionden här bedrivit veten
skapligt arbete och som kan räkna sig till förtjänst, att Fin
lands namn inom vetenskapens landamären ingalunda hör
till de ringaktade. Men nu: om Finlands folkrepresentation
icke kan bereda de unga, vilka önska ägna sig åt vetenskapen,
bättre utkomst- och arbetsmöjligheter, kommer den veten
skapliga nivån att sjunka, något som ju redan på många om
råden kan konstateras. De sakkunniga ha många sorgliga
belägg på denna sanning.
Även bland folkets breda lager finna vi företeelser, som
ställa oss inför spörsmålet, huruvida Finlands folk verkligen
är dömt till sedligt förfall. Vi måste hoppas, vi måste tro,
att det arbete, som avser att förebygga denna olycka och att
höja vårt folks sedliga nivå till åtminstone samma punkt som
tidigare, verkligen krönes med framgång. Detta arbete pågår,
det veta vi, men vi veta också, hvilka stora svårigheter som
måste övervinnas, och huru starkt begreppen gå åtskils ifråga
om vad som närmast tarvar förändring. Alkoholen är ju
för närvarande ett bland vårt folks värsta gissel. På denna
punkt stå vi av allt att döma lägre än för några årtionden
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
