Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Collett Vogt: For snart femti år siden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Skal vi så gå på rangelen,» sa jeg hårdt og kort
Nils Collett Vogt.
Nils Collett Vogt: For snart femti år siden.
Jo, nu har jeg det! Frisinnet Studenterforening
er det —»
Lurt plirret han med to små alvidende øine. Han visste,
hvad han visste.
Tydeligvis hadde han fått det frem for sig at samtlige
medlemmer av Frisinnede Studenterforening var
noget rakk, som pent folk kalte bohemer d. v. s. tilhengere
av en viss Hans Jæger, beryktede personer flest, som det var
meget farlig å kjenne. Men han var ikke redd av sig, han.
Tappert satte han rykte og sitt gode navn på spill og gikk
midt på blanke formiddagen sammen med en som mig på
Karl Johan.
Jeg kunde jo ha sagt ham at jeg dessverre slett ikke
kjente samme Hans Jæger personlig, men jeg gadd ikke. Det
bød mig imot.
La ham tro hvad han har lyst til!
«Og Värmlands ros?» avbrøt jeg ham uvillig.
«Gift. Ståndsmessig. Hun bor i Stockholm nu. En av
den högsta societeten. Er stadig gjest på slottet. Nylig førte
hun endog upp på et slottsball. Jo så men! Det stod i tid
ningen.»
Det gav et stikk i hjertet mitt. Påny denne usle, denne
foraktelige mindreverdighetsfølelse! Snobben!
Og det gjorde vi.
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
