Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E. Bendz: Jacques de Lacretelle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. Bendz.
dessa listiga närmanden, denna avsky för tvång och över
talningsförsök, dessa språng mellan cyniskt sinnesrus och
halvt gudlig extas? . . . Gide utom allt tvivel; Gide i sin
eviga roll av frestare, förförare, experimentator i själar,
advocaius diaholi och (när pendeln svänger) försakelse- och
dygdeapostel, Gide och hans följe av mer eller mindre
lätt igenkännliga pseudonymer: Sahl, Lafcadio, Edouard,
men Michel (i L
’lmmor a 1 i s t e) framför andra. Men låt
oss undersöka fallet lite närmare för alt se om denna likhet
är inbillad eller tillfällig, och samtidigt på indirekt väg få en
inblick i förf:s metoder.
Vad är det som åstadkommer söndringen i just detta
äktenskap? Olikhet i lynnen givetvis men närmast? Jo,
hustruns förträfflighet, 1j uvhet, själsadel etc., hennes ständiga syss
lande och pysslande kring mannens person och visserligen för
synta inblandningi hans förehavanden, alla små rörandeexempel
och välmenta påpekningar, som först roa, så störa och för
brylla, så reta och slutligen driva honom alt svara med över
drifter i rakt motsatt riktning. «Jag gick så långt bekänner
han att jag betraktade dygden och ordentligheten och
alla deras välsignelserika verkningar med ett slags under
tryckt raseri.» Äktenskapet med sin prosaiska trygghet och
fadda sötma tar på hans nerver. Han känner sig på väg
att intellektuellt förfäas. «Äventyr, vågspel, laglösa handlin
gar («I’incursion dans I’anarchie») det är det som förnyar
våra själskrafter.» Han går längre. Ej nog med att han
brutalt förklarar för hustrun att hennes goda föredömen
«utmana honom att göra ont», att «alla vackra känslor och
ädla tankar omedelbart frammana bilden av sina motsatser
för hans öga». Han börjar grubbla över situationens prin
cipiella innebörd och som en protest mot sina egna förmenta
lidanden utfundera en teori om det ondas uppfostrande be
tydelse och själshygieniska värde för begåvade och frihets
älskande naturer. Det goda resonerar han antar er
farenhetsmässigt och enligt sitt väsen formen av konventio
nella och alldagliga handlingar; dess intresse ur intellektuell
synpunkt minskas i samma mån; det onda däremot har, om
man bortser från alla etiska föreställningar, ett företräde i
själva sin renhet och höga «karathalt», som det goda saknar:
«om man tänker sig det goda och det onda förvandlade till
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
