Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E. Bendz: Jacques de Lacretelle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. Bendz.
E. Bendz: Jacques de Lacretelle.
belysa den.» Liksom mannen hos Lacretelle är klart med
veten om de båda sidorna av sitt jag och finner dem lika
naturliga, lika sanna, lika berättigade som uttryck för hela
sin personlighet, men aldrig upphör att undra över dessa
motsägelser, så ligger det «förbryllande» hos Dostojevski,
säger Gide, i «att alla hans personer ha vetskap om sin
dubbelhet och sitt inkonsekventa handlingssätt». Och Gide? . . .
Vi ha sett hur han uppfattar sig själv, hur han vitsordar
sin egen kluvenhet i ett för hans enskilda liv betydelsefullt
avseende. Varför har man kallat honom «mefistofelisk»,
varför betraktas hans verk som omoraliska, hans inflytande
som fördärvligt? Därför att han i likhet med Dostojevski
aldrig iakttagit tystnad om de onda och upproriska instink
terna i sitt väsen, aldrig låtit sin «bättre» människa uttala
förkastelsedomar över den «sämre», utan tvärtom med trium
ferande skadeglädje sökt visa deras likvärdighet och omöj
ligheten för den ena att någonsin besegra eller helt undan
tränga den andra . . . Arno ur nuptial följer helt enkelt
vidare den «demonologiska» traditionslinje, som löper från
De besatte till Den omoraliske; den utgår från samma
grundtanke och är samma andas barn.
Jag ber läsaren ej missuppfatta det föregående. Min
mening är givetvis ej att Lacretelles berättelse är frukten av
ett medvetet anpassningsförsök. Tanken vore befängd. Yad
som skett är tydligen att ett komplex av intryck och bilder,
härrörande från skilda tider och tillfällen, legat undandolt i
förf:s minne för att plötsligt en dag under omständigheter,
som undandraga sig vårt bedömande, ge upphov till den
rad kombinationer och omvandlingar, vars resultat vi känna.
Det för litteraturforskaren intressanta är att med konkreta
exempel för ögat kunna fastslå en samtidig motiv-, idé- och
t. o. m. stilpåverkan från en författare till en annan och
därigenom få belägg för en samhörighet av mera djupgående
art, som han väl anat, men knappast mer. Att Lacretelle
tillhör den grupp av yngre skribenter, som snärjts av Gides
inflytande och låtit sig genomsyras av hans egenartade atmo
sfär, var ingen hemlighet; i vilken grad och omfattning
däremot mindre påtagligt. Vi se det nu av ett fall, som (för
att begagna hans egna ord i brev till mig själv) «nous trans
porte dans la nébuleuse de la création littéraire».
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
