Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Vogt: Den socialøkonomiske videnskaps samfundsmessige stilling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den socialøkonomiske videnskaps samfundsmessige stilling.
og retter sitt angrep direkte mot den kapitalistiske profitt.
Socialistiske forfattere stiller samtidig, alt i 1820-årene, pro
blemet om det kapitalistiske samfundssystems avskaffelse
og dets erstatning med en samfundsform, hvor den tekniske
utvikling, det industrielle systems utfoldelse, ikke samtidig
vilde innebære forarmelse, men almen rikdomsutvikling for
den hele befolkning.
Den nye kampstilling stillet den borgerlige socialøkonomi
i denne periode overfor en ny opgave. Den borgerlige social
økonomis hovedopgave er fra dette tidspunkt av ikke mere
kampen for tilintetgjørelse av bestående restriksjoner og be
stående privilegier, men tvertimot kampen for oprettholdelse
av den bestående ordning. Den klassiske økonomis arvta
gere, den såkalte «harmoni-økonomi», stillet sig denne op
gave i en helt utildekket form. «Dødsklokken ringte over
den videnskapelige borgerlige socialøkonomi,» således karak
teriser Marx denne periode. «Det dreiet sig nu ikke mere
om hvorvidt denne eller bin teori var riktig, men om hvorvidt
den var gagnlig eller skadelig, bekvem eller übekvem for
kapitalen, politistridig eller ikke. Istedenfor uegennyttig forsk
ning trådte betalt polemikk, istedenfor uhildet videnskapelig un
dersøkelse apologetikkens onde samvittighet og slette hensikt.»
Harmoni- økonomenes urimeligheter ved forsvaret for den
bestående orden erkjennes idag uten reservasjoner også av
den moderne borgerlige socialøkonomi. «Orimligheten ligger
i öppen dag,» skriver således den svenske professor Wicksell
ved behandlingen av denne harmoni-økonomis teorier, «och
har troligen mer än allt annat bidragit att åt den vetenskap
liga eller kvasivetenskapliga nationalekonomien giva ett sken
av bristande ärlighet och av undfallenhet för de maktägen
des intresser».
Wicksell tilføier umiddelbart efter denne karakteristikk:
«Att uppställa en ny och bättre grundad teori för bytesvär
det var därför en angelägenhet, icke blott av abstrakt teore
tisk, ulan tillika i eminent mening av praktisk och socialt
intresse, och de tre män, som nästan samtidigt och obero
ende av varandra lyckades häruti, Menger, Jevons och
Walras, ha därigenom kanhända mera än man tror banat
väg för ömsesidig förståelse jämväl på det sociala området.»
Denne «fornyelse« av den socialøkonomiske videnskap
577
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
