Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Samtids-porträtter - Baraguay d’Hilliers, Achilles - Bosquet, Marie Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staden och återvände då till Frankrike, der hati> efter eröfringen
af Bomarsiind 1855, blef utnämnd till marskalk och, efter Orsinis
brott, till öfverbefUlhafvare öfver de i vestdivisionerna stående
trupperna.
Baragu&y d’Hilliers har ett angenämt och krigiskt yttre. Han
är soldat, äfven i det hänseende, att han heldre hugger in än
underhandlar. På sin stränghet och sin ofördragsamhet mot jemn*
likar i rang och värdighet har han gifvit åtskilliga bevis.
lioiqiaet, marskalk af Frankrike och öfvelbefälhafvare för alla
i sydveét stående trupper, är én af franska arméens älskvärdaste
och aktningsvärdaste karakterer. Marie Joseph Bosquet föddes år
1810 i Mont de Marsan, kom 1829 till polytekniska skolan, blef
1831 artilleri-löjtnant och kom såsom sådan år 1834 till Afrika*
Grunden till sitt militäriska rykte lade han vid ett krigståg, som
han åtföljde med några kanoner. Den lilla afdelningen af
Fransmän omringades plötsligt af en svärm araber och råkade genom
befälhafvarens falska åtgärder i den farligaste belägenhet.
Lyckligtvis hade B. mod att tillstyrka en annan plan, och antagandet
deraf räddade dem. Han föreslogs nu till riddare af
hederslegionen, men i krigsministéren bortraderade en afundmans hand han»
namn; och han skulle ha gått i mistniög om den välförtjenta
utmärkelsen, så framt ej hans kamrater hadc gjort föreställningar
härom hos ståthållaren. År 1842 gick han Öfver till infanteriet
Och blef kommendant för en bataljon infödda jägare (tiraiUeurs
in-digbnes), hvartill hans grundliga bekantskap med arabiskan gjordef
honom särdeles lämplig. — I tjugo års tid, 1834—43, stadnade
B. i Algier; och under denna långa tid föreföllo få större
drabbningar, som han ej bivistade. Han steg från den ena graden till
den andra, och i Augusti 1848 var han brigadgeneral. Fälttåget
mot Kabylien år 1851 öppnade han på ett lysande sätt genom att
Storma passet öfver Menegal. Fastän han dervid blef sårad i
huf-vudet, qvarblef han likväl vid sin brigad ända till krigets slut.
Hans utnämning till divisionsgeneral fördröjdes, fastän den enligt
hela Algierhärens tanke hade bordt inträffa genast efter 1851 års
fälttåg. Denna tids politik behöfde blindt hängifna, till hvarjehanda
ärender användbara divisionsgeneraler, och den bekanta rundresa,
som Pcrsigny gjorde till de berömdaste afrikanska generalerna,
lärde honom att icke anse Bosquet, Cavaignacs gamle vän, som
viljelöst verktyg. Under de fem år, som han ännu qvardröjde i
Algier, inlade han utom sina äldre en ny förtjenst genom att med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
