Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Samtids-porträtter - Henrik af Bordeaux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prag och försöket sålunda omintetgjordt. En plan att låta prinsen
deltaga i det cariistiska kriget i Spanien strandade äfven mot
tvif-len angående de kretsar, hvarifrån hans omgifning skulle väljas,
Då Carl X hade dött (d, 6 Nov. 1836), delade sig hofvet i herti*
gens af Angonléme anhängare, då denne lät hylla sig såsom
Lqd-vig XIX, och i Henrik V:s, till dess det lyckades furst Metternich
att öfvertyga den förvista dynastiens medlemmar om det dårakti*
ga i dessa sträfvanden och förmå dem till endrägt. Efter 1838
lefde hela familjen förenad i Graz; men 1839 for prinsen jemte
sin mor till Italien och besökte Hom och de små hofven. Hertigen
af Blacas hade insatt honom till universalarfvinge af en förmögen*
het på inemot 80 millioner francs, hvilka tillföllo honom år 1839,
och jemte hvilka han år 1851 äfven erhöll godset Frohsdorff vid
Wien, som han ärft af hertiginnan af Angouiéme. Här och i Ve*
nedig har han sedermera haft sin väsendtligaste uppehållsort.
Efter hertigens af Angoulöme död (d. 3 Juni 1844) emotiog han i Bel*
grave-Square hyllning af de nu förenade legitimistiska fraktionerna,
men förklarade derjemte, att han icke ville framkalla någon , våld*
sam rörelse i Frankrike, utan skulle personligen framträda först
då, när hans uppträdande blefve nödvändigt. Den 16 Nov. 1846
gifte han sig med den rika prinsessan Marie Theresé Beatrix
Gaö-tana af Modena (född d. 14 Juli 1817), hvilket äktenskap likväl
har blifvit barnlöst. Efter februarirevolutionen gaf i Augusti må*
nad 1850 prinsens vistelse i Wiesbaden anledning till en legitimist*
kongress, hvilken likväl endast ytterligare styrkte, att prinsen
ingalunda var benägen att sätta något på spel för sin upphöjelse.
Sedermera hafva legitimister och orleanister på mångfaldigt sätt
sys-selsatt sig med fusionsplaner, i det de sökt ett föreningsmedel deri,
att prinsarne af huset Orleans skulle erkänna Henrik för sitt
lagliga öfverhufvud, men denne förklara grefven af Paris för sin
efterträdare. Det synes tydligt, att hvarken alla medlemmarne af de
båda genom djupt ingripande principer skilda partierna hafva förenat
sig om saken, och att icke heller hertiginnan af Orleans samtyckt
till ett steg, som skulle hafva kastat en mörk skugga på hennes
barns farfaders thronbestigning. Också har sannolikt ej Henrik V
gjort sig mycken möda för saken. Han tyckes vara en ingenting
mindre än företagsam och uppåtsträfvande man och synes helt
ledigt sola sig i medvetandet om sin medfödda värdighet, hvars
verkliga betydelse han blott på de gamla monarkiska principernas
grundval torde önska se realiserad, under det att dynastien Orleans har
sin betydelse såsom representant af det konstitutionella systemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
