Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Samtids-porträtter - Julia Pastrana - Lavén, Abraham Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Julia Paatraoa* I Renz’s circus, som en längre tid varit
öppnad i Dresden, der Renz åt sig uppfört en präktig villa, och i
andra tyska städer har till de Tourniaire’ska och Guerra’ska
ama-sonerna ett qvinligt vidunder af annat slag tillkommit, som äfven
för våra naturforskares vetenskapliga undersökningar förekommer
som en gåta. Miss J. Pastrana är ett missfoster, som ger
anledning att förmoda, att umgänge varit plägadt med mexikanska
öknens babianer. Denna varelses svarthåriga hufvud skulle vara helt
och hållet Urangutang, om icke den snabellika munformen äfven
erinrade om vildsvinet. Hals och bröst visa en afgjord öfvergång
från djur till mexikanska urstammens rödbruna qvinna; nedtill
slutar hela gestalten i små nätta fotter, hvilka icke utan ett visst
barnsligt behag utföra de spanskt-amerikanska nationaldansarnes
piruetter, under det att hufvudet på detta sällsamma väsende, som
vi likväl måste kalla menniska, förskräcker och upprörer oss. På
flera ställen lärer genom polisförbud denna undervarelses offentliga
uppträdande hafva blifvit förhindradt. Men för naturforskaren bör
fenomenet icke undanhållas; det är fastmera af stort intresse att
komma denna urartning och sättet, huru den tillkommit, på spåren.
Programmet till circus och den österrikiska egarens muntliga
meddelanden derom innehålla följande: År 1830 gingo flera
rotgräf-vareqvinnor från Copala i mexikanska landet till en liten insjö vid
sidan af berget för att bada efter landets sed. Återkomna hem,
saknade de en af sina följeslager skor. Alla bemödanden att
återfinna henne voro fruktlösa; man ansåg henne för drunknad. Sex
år derefter hörde en hjordegare, som jagade efter sina förlupna
tjurar i bergen, en qvinlig röst ur en håla. Han fann då den så
länge saknade qvinnan, med ett två-årigt dibarn på armen.
Qvin-nans påstående, att hon af en annan rotgräfvarestam blifvit hållen
fången i hålan, föreföll diktad; ty den trakt, der hon blef funnen,
var många mil aflägsen från hvarje mensklig bostad, men
vildmarken hvimlade af apor, babianer och björnar. Man vet, att apor äro
mycket ömma mot qvinnor och ofta röfva barn för att föda och
vårda dem. Modern är död; men barnet med aphufvudet har
blifvit döpt till J. Pastrana. Hos guvernören i Ullas, Pedro Sanchez,
har den sällsamma varelsen uppväxt såsom husets tjenarinna.
Laven, Abraham Wilhelm. Åter en utmärkt Svensk, bördig
från Finland, som lemnat det jordiska! Lavén var född i Säminge
socken uti Savolax län d. 29 Sept. 1812, men kom redan 1822 till
Sverige och har sedan dess varit svensk medborgare i detta ords
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
