Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Samtids-porträtter - Leopold I, Konung af Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det förra ställdes under England» och Frankrikes patronst, hvilket
också utverkade de andra stormakternas erkännande; och sedan
belgiska kongressens första val af hertigen af Nemours blifvit
af Ludvig Philip afböjdt, föll det andra, den 4 Juni 1831, på L.
Den honom erbjudna värdigheten antog han ej heller nu
annorlunda än till en böljan blott vilkorligt (d. 26 Juni); han erhöll de
önskade garantierna, lemnade slutligen den 12 Juli sitt fullkomliga
bifall, besvor den nja konstitutionen och blef den 22 Juli i
Brüssel förklarad för konung. För varaktigheten af sina nya
förhållanden afstod han hrån sin årliga inkomst i England och öfverlät
åt den brittiska skattkammaren endast utbetalandet af de af honom
bestämda pensionerna samt underhållandet af landtgodset Claremont.
Visserligen var det en betänklig början för den nya regenten,
att straxt efter dess tillträde, i Augusti 1831, en holländsk
krigshär inträngde i Belgien och totalt slog och skingrade de belgiska
trupperna i tvänne bataljer, oaktadt försvaret vid den ena af dem
leddes af den nye konungen ejelf. Emellertid lände denna
tilldragelse onekligen till hans verkliga nytta. Sjelf hade han också vid
detta tillfälle värdigt uppfyllt sin pligt; han hade vidtagit riktiga
dispositioner och visat personligt mod. Sknlden till missödet låg
så omisskänneligen bos de belgiska trupperna, hvilka ännu
saknade tillräcklig organisation, Öfning och disciplin, att detta redan då
ej af någon betviflades; och detta erkännande dämpade
väsendtli-gen belgiernas tembgen långt drifna öfvermod och nedstämde deras
anspråk, så att de blefvo mer beredvilliga att foga sig efter de
oundgängliga vilkoren för deras upptagande i europeiska
statsfamll-jen. Genom den snara hjelp, som vederfors dem från Frankrike
och England, lärde de sig ook bättre inse den nye konungen»
betydenhet för deras välfärd oeh framtida säkerhet.
Sedan nu denna storm var öfverstånden, förmälde sig
konungen (d. 9 Aug. 1832) med en dotter till Ludvig Philip, prinsessas»
Louise, och blef äfven i sitt nya familjelif en värdig förebild för
sitt folk. Tyvärr blef det lyckliga äktenskapet d. 11 Okt. 1850
upplöst genom drottningens beklagliga frånfälle, sedan det redan i
sin början blifvit pröfvadt genom den förstfödde sonens tidiga död.
Dock hafva, Ull folkets så väl som till föräldrarnes glädje, sköna
afbilder af dessa sedermera uppväxt uti kronprinsen Leopold,
hertig af Brabant (född d. 9 April 1835), prinsen Philip, grefve af
Flandern (f. d. 24 Mars 1837) och prinaesBan Marie Charlotte (f.
d. 7 Juni 1840). Hertigen af Brabant, som redan delar faderns
popularitet, förmäldes d. 22 Aug. 1853 med erkehertiginnan Maria
af Österrike; och »om denna förbindelse alltifrån början var
populär i Belgien, der man ännn alltjemt med glädje tänker tillbaka på
Albrechts och Isabella» glanstider och på den folkets kärlek, som
till och med under revolutionära rörelser förblef trogen mot hertig
Albrecht af Sachsen-Teschen och erkehertiginnan Christina, så har
ock erkehertiginnan Marie, genom ett troget uppfyllande af sina
moderliga pligter och sitt vänligt nedlåtande väsende, förvärfvat sig
folkets odelade kärlek. Äfven prinsessan Charlotte är, sedan d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
