Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Samtids-porträtter - Leopold I, Konung af Belgien - Pressens alster - 1. Nordisk Universitets-Tidskrift - 2. Engelbrekt; Sånger af G. W. Gumælius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 JnK 1857, förmäld med en Österrikisk prins, erkehertigen
Ferdinand Maximilian.
PRESSENS ALSTER
1. Kordisk U niver sitets-Tidskrift ; Fjerde årgångens 4:de häfte,
utgifvet af K. Claëson (1858; Upsala).
För att afgöra, huruvida denna tidskrift — af hvilken, som
bekant, årgångens fyra häften utgifvas vexelvis från de fyra
uni-versiteterna i Köpenhamn, Christiania, Lund och Upsala, — om,
säga vi den uppfyller sitt ändamål, beror derpå, huru den skall
betraktas: är tidskriften afsedd att verka för universitetet eller
från universitetet, inåt eller utåt? Det senare vore det
önskliga-ste; men man behöfver blott kasta en blick på den förteckning
öf-ver subskribenterna, som i detta häfte meddelas, för att finna,
hurusom bland dessa, hvilkas antal just ej är så stort, flertalet
än-doek utgöres af professorer, rektorer, prostar och andra nuvarande
eller f. d. medlemmar af akademien eller representanter af
lärdomen. Alltså synes Nordiska Universitets-Tidskriften hafva verkat
bufvudsakligen för universitetet, såsom ock väl meningen är med
dess långa, ofta grundligt lärda afhandlingar. Den förefaller oss
som en god lärobok, som är af största vigt och gagn för läraren,
— och ett dylikt gagn är i sanning ej att förakta, — men som
icke med någon fördel kan sättas i lärjungens hand.
Hufvuduppsatsen i detta 4:de häfte är utgifvarens, Claësons
afhandling ”Om Språkets ursprung och väsende” (sid. 16—138),
väl tänkt och genomförd samt således högst läsvärd — för dem,
som vederbör. Dessutom förekommer en artikel af docenten
Hagberg ”Om Byrons Don Juan” och Anmälanden af nya skrifter.
2. Engelbrekt; Sånger af G. W. Gumœlius.
De förtjena i sanning att spridas och läsas vidt kring Svea
land, dessa fosterländska sånger, som i folkvisans tonart, dock
med konstpoesiens hela rikedom, besjunga historiens sköna bilder,
folkfrihetens seger och fosterlandskärlekens högsta förklaring!
Skalden har valt till sin hjelte den, han bland Sverges söner
anser som ”den störste, Allmogens höfding och frihetens förste”, —
får så, om ock i förbigående, tillfälle att lofsjunga en ädel
furstinna på Sverges thron, ”den goda, bittert pröfvade Philippa”, — men
låter naturligtvis frihetskampen, bondekriget bli den episka
sångens genomgående tråd, då, på Engelbrekts upprop, ”allmogen
avarade med en mun: Dig följe vi!” — och nu ljuda
Frihetssången och Krigarens längtan till sin älskade brud om hvarann uti
Nattlägret, — tills vi åter föras in i upprorets blodiga allvar och
se, huru Engelbrekt i Wadstena ”grep Bispen i kragen, Och denne
ej visste rätt hur det var, Då han fann sig till fönstret dragen”,
— men, ack! nu förflyttas vi till Engelbrektsholmen, der ”sargadt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
