Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Större uppsatser - Några nutidens företeelser inom modersmålet. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNA KOTIDENS FÖEETEELSEB INOM MODEBSMÅLET.
II *).
• Ett från komparativa språkforskningen ntgående arbete röran*
de svenska språket har under det senaste året sett dagsljuset i de
af Robert v. Krcemer skrifna artiklarne i Aftonbladet, som
sedermera ntgifvits som broschyr under titeln: Om Språkfrågan, Deh
deri påyrkade reformen, att sammansmälta Tal- och Skriftspråket,
eller rättare förfts, på grund af erfarenhet och forskning, här
framställda och genomförda i sats, att Talspråket småningom måste bli
deu regelrätta, så i tal Som skrift begagnade Svenskan, — är af
alltför stor vigt och intresse för att ej anses som en bland
Samtidens mest framstående rörelser på Andens område.
Det synes väl, som om det skulle vara riktigare och lättare
atl låta Talspråket forma sig efter Skriftspråket, såsom mera
ut-bildadt och regelbundet; men detta inkast besvarar Hr Krsemer
med den frågan: ”Månne våra äldre förfäder skref först och talade
sedan efter det skrifna språkets reglor?” — och han vill dermed
erinra, huru den lärda grammatikan, efter hvilken skriftspråket
bildas, kom till endast för att uppteckna hvad det lefvande,
talade språket . antagit och infört. Sant är ock, att språkbruket är
mäktigare :än den lärdaste filologiska teori; men har ej
grammatiken äfven till uppgift att ordna och, i vissa fall, rättaf Allmännna
Språkläran uppställer ju vissa logiska grunder; men det händer,
att språket genom vanvård i talet i sig upptager en och annan
mot dessa grunder stridande vändning, som då böra af den
speciella språkläran motarbetas, så att dessa oriktigheter utjemnas
och konfirmera sig med skriftspråket. Såsom ett exempel bland
flera må här erinras om det felaktiga bruket af tvänne participer
*) Se Samtiden f. 1859, hftft. 1, pag. 3.
SAMTIDEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
