Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Större uppsatser - Leroy de Saint-Arnaud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i dagen? Då S;t-Arnaud sökte lugna sin ”vän” Leflo, hade han
redan i sitt hufvud ordern till öfverste Espinasse: att arrestera
qvestorerna Baze oeh Ledd och i händelse af motstånd döda dem!
General Bedean gick det icke bättre; den nya krigsministern
visade sin erkänsla på alla håll.
* i
Utan S:t-Arpaud ingen statskupp, det är afgjordt. Buru
nödvändigt det än må hafva varit att rädda ”religion, familj och
egendom”, ett eget öde är det dock, att denna räddning har måst
åvägabringas genom en man, hvars lefnadslopp låter karakterisera sig
genom följande predikater: öfverspänd legitimi st, ur lifvakten
utstött officer, pensionär af S:tPelagie, skådespelare, Orleanist,
hof-man hos hertigarne, spion i Blaye, benådad af generalerna
Rul-hiére och Bedean, general Leflös ”vän.” . . . Men nu råka vi att
falla in i den moraliska tonen, i stället för att berätta ett
oregelbundet lefnadslopp i ett tidehvarf af allmän förvirring. Man säger,
att S:t-Arnaud för Decemberdagarne haft i händerna en befallning,
pndertecknad Napoleon, enligt hvilken han i nödfall skulle låta
nedskjuta de arresterade generalerna, öfverste Oharras och sju
representanter, upder brand och plundring draga sig tillbaka till
Élyséen och vissa förskansningar samt bombardera Paris. Man
Sägor, och äfven les on dits äro karakteristiska, att S:t-Arnaud
sedermera vägrat att återgifva denna order och skickat den till
England. Yid det tillfälle, då de Orleanska godsen voro på tapeten,
skall det endgst varit detta factum som räddat generalen från onåd.
Krigsministerns lön steg från 48,000 fr. till 100,000; som
senator uppbar S:t-Arnaud 30,000 fr.; hans dotter erhöll sedermera
en utstyrsel af 300,000 fr. 1 krigsministörens förvaltning hade
räkpekammaren hädanefter ingen rätt att inblanda sig. År 1852
blef Sit-Arnaud marskalk af Frankrike, han, som i rangen af
divisionsgeneral sett målet för sina mest lysande drömmar. Den,
hvilken lyckan så begåfvar, dens äregirighet måste tänka på att gälda
sin skuld. Marskalkstafven, upptagen på gatstenarne i Paris,
ålägger förbindelser. Blir den förlänad före den stora bataljen, så blir
denna batalj för den oförtjent upphöjde en förföljande spöksyn. Af
en sådan spöksyn förföljdes S:t-Amaud: under förpligtelsens tunga
börda brann feberaktigt hans blod; marskalkstafven som epigramm
på hans graf blef ett gissel för hans hufvud och hjerta. Att han
sökt denna förBoning, har mycket mildrat omdömet om honom;
mindre allmänt bekant torde den tragiska grymheten af det öde
vara, som dömde honom att blifva årans Tantalus.
Bedan krigsministern S:t-Aruaud hade kort efter statskuppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
