Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Samtids-porträtter - Zedritz, C. E. - Pressens alster - 3. Fader och Dotter; en skildring ur lifvet, af Fredrika Bremer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZEDRITZ, C. E. Professor Zedritz, lärd och skriftställare,
föddes 1805 och dog i Upsala d. 19 Mars 1859. Z. blef student
1828, således först vid 23 års ålder, sedan han förut först egnat
sig åt handel samt derpå genomgått Westerås trivialskola och
gymnasium; blef docent i latinet vid Upsala akademi 1833 och adjunkt
1842; höll 1844, å universitetets vägnar, en oration i anledning
af konung Oscars thronbestigning, — af hvilken furste Z. lär
under sin första akademiska bana hafva åtnjutit synnerligt hägn och
understöd; utnämndes 1845 till extra ord. professor och 1852 till
ord. professor i romersk vältalighet och poesi.
Z. har, jemte åtskilliga akademiska afhandlingar och
tidningsuppsatser, författat noveller och skizzer, af hvilka en stor del
varit (anonymt) införda i Aftonbladet (”Försigtighetsmåttet”, ”En
köpman för femtio år sedan” m. fl.); några äro äfven utgifna särskildt
under signatyren ***.
PRESSENS ALSTER.
3. Fader och Dotter; en skildring ur lifvet, af Fredrika Bremer.
Mamsell Bremer har låtit äfven detta sitt senaste arbete
inregistreras bland ”Teckningar ur Hvardagslifvet”, men har tillika,
på bokens special-titel, liksom reserverat sig och kallat den en
Skildring ur Lifvet, det stora, alltomfattande menniskolifvet.
Måhända har författarinnan börjat inse, att de der teckningarne ur
hvardagslifvet äro uttömda, att detta ämne, i livars behandling hon
visat sig så stor, dock i sjelfva sitt omfång är litet, — men
der-jemte, att dessa religiösa och, så att säga, verlds studier, hvilkas
genomförande beteckna M:ll Bremers andra period, ej voro hennes
egentliga fält. ”Fader och Dotter” synes sålunda, till sitt innehåll
och sin inre anda, vara en produkt af det författarinnans själslif,
som torde ha lefvat inom henne under tiden mellan ”Familjen H.”
med dess följe af Hvardagsteekningar samt, å andra sidan, hennes
”Morgonväckter”: här är litet af hvardera, herrliga skildringar af
inre själslif, otvunget framkallade af de pågående händelserna, och
äfven resultatet, ej alltid lika otvunget, af allvarligare studier
eller åtminstone af allvarlig läsning.
I sitt Förord — ”ty man måste dock ha Förord till en bok,
om det skall vara något för bok”, säger Sturtzenbecker på ett ställe,
— ger Förf. en antydning om den uppfattning, hon gjort sig af
sin novell, och hvilken hon sannolikt äfven vill bibringa sina läsare:
”Jag är trött åt den gamla visan om älskares suckar,
förhoppningar, qval, gnabb, försoning, förtjusning och lycksalighet, eller
förtviflan; trött att sjelf skrifva om den, som om lifvets roman icke
hade någon skönare, någon högre!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
