Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Pressens alster - 4. Öfversigt af Svenska Språkets och Litteraturens Historia - 5. Berättelser ur Svenska Historien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid ingalunda förbisett, hurusom arbetet, såsom ”det första af detta
slag, som utkommit”, förtjenar ”ett vänligt öfverseende med dess
brister.” Vi tro oss ej kunna ge bättre bevis på denna vår
vänliga sinnesstämning mot Förf. och hans arbete, än då vi här
anföra ett af de många ställen, der ämnet är, i detalj, förtjenstfullt
behandladt; och vi välja dertill hans framställning om Folkvisorna,
hvarvid läsaren äfven kan se, huru i Läroboken de tvänne
kurserna äro fördelta och uppställda:
”Väl bibehöllo de christna konungarne — t. ex. Olof
skötkonung — ännu någon tid sina hofskalder, men den fordna andan
försvann inom kort och Kämpavisoma, som ännu i början af
cbrist-na tiden diktades och som närmast anslöto sig till den
fornnordiska sagan, lemnade snart rum för Riddarvisan eller den s. k.
Romansen. Dessa romanser hafva hos massan af folket genom
tradition bibehållit sig ända till våra dagar, hvarföre^de också blifvit
kallade Folkvisor.
En del af dessa Folkvism% anses vara af hög ålder, några till
och med från tolfte seklet.
Att de allesammans tillhöra medeltiden, det tror man sig
kunna Bluta af deras innehåll, ehuruväl det genom traditionen ständigt
förändrade språket icke lemnar oss någon ledning vid bedömandet
af deras ålder.
De svenska folkvisorna äro enkla och intagande, de må
af-handla underbara, mythiska väsenden eller riddarlifvets äfventyr.
Till många af dem har folket sjelf diktat en herrlig musik, hvars
djupa, oftast vemodiga toner äfven i andra länder blifvit med
förtjusning afhörda. Svenska folkvisor hafva blifvit samlade och
ut-gifna hufvudsakligen af Geijer och Afzelius (1814—1816).
Vi indela folkvisorna i trenne slag:
1. Mythiska, i hvilka öfvernaturliga väsenden uppträda och verka. Här
förekomma gamla, från hednatiden ärfdå, med katolsk vidskepelse blandade
föreställningar om åtskilliga naturgudomligheter, såsom necken, elfvor, v ättar,
sjörån, lindormar m. m.
2. Egentliga Riddarvisor, i hvilka det christna riddarlifvet skildras, med
sina äfventyr, sin fromhet, sin kärlek och trohet.
3. Historiska, för hvilka någon verklig tilldragelse ligger till grund och
hvilka röra sig omkring historiska personer.”
5. Berättelser ur Svenska Historien, Tjugondesjunde Delen: Karl
den Tolftes regering, 7:de häftet; af And. Fryxell.
Detta senast utkomna häfte af Fryxells Berättelser afbandlar:
Karl den Tolfte och hans samtida och utgöres sålunda
uteslutande af historiska biografier. Första kapitlet innehåller en
karakteristik, på 42 sidor, öfver konungen sjelf. Att gifva en ny
framställning af Karl Xll:s så ofta beskrifna personlighet var ej någon
lätt uppgift; Fryxell har emellertid lyckats deri på så sätt, att han
skildrat Karl på samma gång som menniska, konung och krigare
samt sökt visa, huruledes konungens och krigarens egenskaper och
åsigter voro djupt grundade i Karls lynne och egenskaper som
menniska. Förf. säger dock uttryckligen, att den här lemnade teck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
