Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Pressens alster - 5. Berättelser ur Svenska Historien - Hastig återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Sjelf mi. du tukta dig,
Rimmare tröga!
Rimmet bör frukta sig
Sjelft för de höga.
Verser åt tärnorna
Kan du väl gifva;
Men lät för stjernorna
Stjernhjelrnar skrifva.”
Ofvannämnde skaldeegcnskaper gjorde honom till allmänhetens
älskling, mer än någon annan både då och länge efteråt. Stundom
framkastade väl Triewald några anmärkningar mot tankegång och
språk; men det godmodiga och lekande innehållet vann allas tycke*
Äfven de förnämsta vitterhetsidkare från dessa och nästföljande
tider, t. ex. fru Brenner, Frese, fru Nordenflycht m. fl. satte
Ru-nius högt; och Dalin och Bellman sägas i sin ungdom ha älskat
hans skrifter, och ur desse bekommit en del af sin rigtning.”
HASTIG ÅTEKBLICK
Första Samtalet.
Samtiden. Lord Cowley har varit ute och rest och hade då
i Wien ett angeläget samtal med grefve Buol, — och den nyfikna
verlden stod utanföre och bråkade sin hjerna öfver hvad de begge
herrarne väl månde hafva att säga hvarann; och mer än en
börsspekulant ömsade skjorta tre gånger om dagen, så svettades han i
ångestfull väntan.
Tidningsläsare. Ja, hvad är nu dervid att göra?
Samtiden. Ingenting annat än att vänta, ytterligare vänta,
och under tiden dricka en halfbutelj sockerdricka: det slår inte i
hufvudet. Innan vi druckit ut vår halfbutelj, lär det väl bli
bekant, hvad de der herrarne afgjort rörande jemnvigten i Europa,
så att vi få veta, hur sakerna egentligen stå. För öfrigt kan jag
ungefärligen tänka mig allt hvad den engelske lorden och deU
österrikiske grefven ha uppgjort; ty vi känna ju ungefärligen de
anspråk, som England uppställer uti italienska frågan, — vidare veta
vi, hur långt Österrike kan och skall gå i eftergifter. De
krigs-lystna i Paris tänka nog också på saken och synas ganska väl
veta hvad de vilja; de tänka så här: J mån gerna sitta der borta
i Wien och göra upp hvad som helst — det ge vi den och den!
— vi göra ändå hvad vi vilja, och om också halfva
menniskosläg-tet skulle ställa sig på hufvudet och den andra hälften dervid skulle
gå förlorad. Visserligen förmår endast den gode Guden att skåda
menniskans njurar; men då Parisarne af naturen sällan äro i stånd
att dölja sitt inre, så vet man ungefär, hur man har dem. Deras
fraser bry vi oss nu inte alls mer om, sedan en af deras största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
