Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Större uppsatser - S:t Simon och hans skola. Efter Julian Schmidt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reslog henne att gifta sig med honom: århundradets största qvinna
med dess störste man ! Efter detta roliga infall tog han sig en
annan hustru 5 och för att lefva fortare och inom den korta tiden af
ett år tillegna sig den erforderliga kännedomen om verlden, gaf
han ut hela sin förmögenhet i de galnaste utsväfningar, — hvarefter
han var tvungen att arbeta for brödet. I sitt första arbete, Lettres
d’un habitant de Genève à ses contemporains (1803) framställde
han ett förslag att öppna en national-subskription för tidens stora
män, att befria dem från det simpla arbetets träldom. Redan
härvid framträda den nya reformatorns teosofiska idéer. 1808 föreläde
Napoleon Institutet den frågan: hvilka framsteg har vetenskapen
gjort sedan 1798? I sin Introduction aux travaux scientifiques
du 19:me siècle besvarade S:t Simon frågan, ehuru uppfattad i
annan mening: i stället för att visa, hvad vetenskapen hittills
presterat, visade han, hvad den framdeles måste prestera, om icke
verlden skulle gå under. Han söker ådagalägga, huruledes den
gamla tron, som hittills bibehållit freden på jorden, håller på att
dö ut, och att ett krig af alla mot alla skulle uppstå, om icke en
ny religiös idé förlänades verlden genom vetenskapen. Ej heller
detta verk hade någon framgång, och han gjorde nu bekantskap
med nöden i ^ess svåraste form. Hans arbeten funno ingen
af-sättning, hans öfriga inkomster och de af en trogen gynnare
erhållna understödena åtgingo till tryckningskostnader och räckte
alltså ej till för lefnadsbehofvena. Med restaurationen blef ställningen
mera gynsam för hans idéer. Samhället sträfvade efter
ombildning, bourgeoisien gjorde sig gällande emot adel, hof och klereci;
och dessa förhållanden gåfvo hans ändamålslösa arbete en bestämd
rigtning. I sin Réorganisation de la société européenne (1814)
if-rade han för de slöjdidkande klassernas intresse och framställde
industrien som medelpunkten för verldsrörelsen. Samma tanke
uttryckte han, då han framför Système industriel (1821) satte
mottot: ”Jag skrifver för slöjdidkarne emot adeln och hofmännen, d.
v. s. jag skrifver för bien emot humlorna.” I Cathéchisme
industriel (1823) heter det: ”Industriens stånd bör intaga första
^rummet i samhället; ty det är detta stånd, som skaffar det medlen till
tillfredsställande af sina önskningar och behof. Men just denna,
den talrikaste klassen suckar under ett tvåfaldigt förtryck. Den
hålles i träldom genom återstoderna af den feudala samh Mils
inrättningen och af kapitalisterna. Så länge arbetaren förtryckes, har
civilisationen ännu icke nått sin kulAination. Det kan först då
ske, när den arbetande klassen, på hvilken samhällets existens be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
