Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Större uppsatser - S:t Simon och hans skola. Efter Julian Schmidt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ror, intager förnämsta platsen i samhällslifvet.” — I sin Parabole
politique (1819) uppställde S:t Simon den satsen, att Frankrike
mycket lättare kunde vidkännas förlusten a£ samtliga prinsar, pärer,
ministrar o. dyl. personer än af ett lika antal genialiska
industri-idka re och vetenskapsmän. Nu började hans idéer att fatta eld
bland massan; men den fortfarande nöden nedböjde honom ändock,
och han gjorde nu, 1823, ett försök till qjelfmord. Emellertid dog
han ej förr än han utgifvit sitt mest bekanta verk, Le nouveau
christianisme (1825), som, i likhet med framställningen af alla
kätterska systemer, inledes med det påståendet, att religionen
af-vikit från sin ursprungliga bestämmelse och profaneras i alla
kyrkor. Enligt den gudomliga läran: älsken hvarandra inbördes! har
religionen, säger S:t Simon, haft till uppgift att föra samhället,
och förnämligast dess talrikaste och fattigaste klasser, på den
kortaste vägen till andlig och materiell utveckling. Icke allenast
katolicismen har försyndat sig emot deBna grundlära; utan äfven
Luther var en kättare, som efter att hafva störtat de fordna
auktori-teterna upprättade ett äfyenledes felaktigt system* en ny ensidig
katekes, och som beröfvat det religiösa liivet de Skönaste af
men-niskans fröjder, konsten och poesien. Dualismen mellan andliga
och verld sliga Lifvet skall upphäfvas i det nya samhället och der
ersättas af den broderliga kärlekens princip.
Sådan är den man och sådant det lefnadslopp, på hvilka Sit
Simonistemas sekt grundade sin nya religions myt. Enligt denna
har Christus förberedt den allmänna broderligheten och S:t Simoa
realiserat den. Den verkligt allmänna kyrkan skall upprättas,
Cæ-sars rike upphör. Den allmänna kyrkan beherrskar det timliga
lika väl som det andliga, den yttre lika väl som den inre domen;
vetenskapen är helig, industrien likaså. Hvarje egendom tillhör
kyrkan, hvarje kall är en religiös funktion, en grad i
samfunds-hierarkien. Hvar och en till kom me efter hans förmåga, hvarje
förmåga efter hvad den uträttat. — Veckoskriften Tje producteur,
huf-vndsakligen redigerad af Olinde Rodrigues, Bazard, Enfantin ooh
Bûchez, uppskjöt den sociala och religiösa doktrinens
genomförande till bättre tider och sysselsatte sig uteslutande med
mensklighe-tens pånyttfödelse i industriellt och vetenskapligt afseende.
Visserligen upphörde bladet efter en kort tillvaro; men emellertid hade
skolan vunnit fast botten, en, om också trång krets af
passionerade anhängare och högt begåfvade ledare. Bland dessa böra
tvän-ne framhållas. Bazard (född 1791 i Paris), med sinnet alldeles
upptaget af lidelsefulla republikanska idéer, införde 1820 säilska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
