Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Större uppsatser - Arbetar-associationerna sedan 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
råde, togo dessa förhållanden äfven här alltmera öfverhand 5 den
mästare, som tillverkade i liten skala, kunde endast med yttersta
möda hålla sig uppe; merändels nedsjönk han till simpel arbetare.
Äfven i landtbruket utvecklade sig med tilltagande användning af
maschinerna och industriens införande en dylik rigtning; arbetarne
blefvo äfven här blott och bart daglönare, de der en del af året
voro i saknad af arbete. De smärtsamma detaljerna af dessa
omständigheter hafva så ofta blifvit skildrade, att vi kunna förskona
läsaren för dem. Dessa förhållanden togo sin början i England
och öfvergingo derifrån, under den industriella rörelsens ytterligare
framsteg, till Frankrike och Belgien samt hela det mellersta
Europa. Det lefnadssätt, hvartill dessa förhållanden med sina
konse-qvenser tvungo arbetarne och deras familjer, kom så nära gränsen
af det yttersta, den menskliga naturen kan uthärda, att till och
med sjelfva vanan här var ur stånd att bereda någon lindring och
der tillståndet, i vissa industrigrenar och på vissa tider var något
drägligare, så tilläto den osäkra ställningen och de periodiska
af-brotten i arbetet intet bestående förhållande att uppkomma. Alla
försök att ändra denna ställning genom våld, genom att gemensamt
inställa arbetet, hafva varit fruktlösa för arbetarne; ingenstädes
såg den talrika klassen af arbetarne någon utväg öppen för sig,
och ofta förenade sig statsmakten med de förmögna att
bekämpa deras fordringar. Under sådana förhållanden, som nu redan
fortfarit i flera generationer, var det gifvet, att arbetarnes ställning
i det stora hela skulle blifva en fiendtlig, den der blott kunde
gif-va vika för Öfvermakten. Andra vigtiga momenter utöfvade äfven
sitt inflytande. De tre stora revolutionerna i Frankrike hafva
endast genom bistånd af arbetarne bragts till afgörande. För denna
tjenst fordrades återtjenster: första gången läto arbetarne afspisa
sig med politiska rättigheter; men de gjorde snart den
erfarenheten, att de dermed och med de så kallade menniskorättigheterna
vunnit så godt som intet för förbättringen af sin sociala ställning
i förhållande till de förmögna. Derföre slog den andra, och ännu
mer den tredje revolutionen öfver i socialism. Arbetarne gjorde nu
fordringar på högre lön, kortare arbetstid, nedsättning af
räntefoten och hyrorna, o. s. v. Teorien satte dessa fordringar i system.
Den i början abstrakt fattade och i detta skick af alla klasser
antagna läran om alla menniskors likhet, började snart blifva mera
konkret uppfattad; från den i början blott till det politiska
hänförda jemlikheten öfvergick man slutligen till jemlikhet i förvärf,
i besittning, i njutning; S:t Simon, Fourrier, Louis Blanc, Cabet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
