Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Samtids-porträtter - Bowring, Sir John - Dahlmann, Friedrich Christoph Dahlmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lisen lagt hand på honom i afoigt att komma i besittning af vissa
för de spanska Cortes bestämda depescher. Han återsåg
Frankrike, då han, enligt uppdrag af Londons borgerskap, lyckönskade
Parisarne till fördrifvandet af Bourbonerna af äldre linien.
Sedan han med Bentham stått i förtroligt umgänge ända till
dennes död (1832), utgaf han 1835 sin väns nationalekonomiska
skrifter. Whigs förbindelse med O’Connell, som störtade partiet,
hade också till följd, att Bowring förlorade sitt säte i parlamentet.
Den stora striden mot spannmålslagarna hjelpte han till att
utkämpa på Underhusets bänkar. Att han slöt sig till Cobden oeh
Manchesterskolan, förstås af sig sjelft. Dessa parlamentariska
strider och 1847 års skakningar föranläto honom att, mot sin vana,
stadna en längre tid i sitt hemland. En så mycket längre utflygt
tillät han sig, då han 1849 åter gaf vika för sin gamla reslust.
Nu besökte han China (1849—52) och företog 1855 sin beryktade
beskickningsresa till Siarn, k varigenom återigen ett ost-asiatiskt
land har blifvit öppnadt för den europeiska rörelsen. Såsom
ståthållare i Hongkong (sedan 1853), erhöll han tillika uppdrag att
bevaka Englands intressen i China.
DAHLMANN. Friedrich Christoph Dahlmann, af en från
Sverige härstammande familj, föddes i Wismar i Mecklenburg d. 14
Maj 1785, besökte från 1802—1804 universitetet i Köpenhamn,
sedermera det i Halle, och egnade sig företrädesvis åt studium af
antiqviteterna. Han ville blifva filolog, speciminerade derpå, efter
i förstnämnda Btad aflagda lärdomsprof, för docenturen medelst
af-handlingen: Ptdmordia et Suecessus veteris comcediee Atheniensium,
och höll vid dervarande universitet föreläsningar på latinska
språket öfver Aristophanes. På den politiska vädjobanan uppträdde
han först, då han 1813 blifvit extraordinario professor vid
universitetet i Kiel och 1815 sekreterare vid de Schleswig-holsteinska
prelaternas och riddarneB ständiga deputation. Såsom sådan indrogs
han naturligtvis i den just då utbrytande striden mellan återstoden
af de gamla ständerna och regeringen; och det blef hans
åliggande, att genom politiska flygskrifter försvara de förstnämnda vid
den tyska förbundsdagen, såsom det forum, inför hvilket tvisterna
skulle afdömmas. Domen utföll likväl till regeringens förmån; och
i anledning deraf, att det språk Dahlmann fört i sina
stridsskrifter ansågs alltför djerft, stiftades den lag, att alla de promemorior,
som hädanefter komme att inlemnas till förbundsdagen,
dessförinnan skulle vara underkastade censur. En annan följd för
Dahlmann af hans deltagande i dessa förhandlingar var, att han lade
filologien ad acta och egnade sig åt studiet af historien och
statsrätten. Såsom frukter af hans flit på detta nya fält af lärd
forskning nämna vi hans Vita Ansgarii för det af Pertz utgifna
verket: Monumenta Germanice históricas hans ”Forschungen anf dem
Gebiete der deutschen Geschichte” (Forskningar på den tyska
historiens område; 2 bd 1822—23), samt hans ”Chronik der
Dith-marsen” (Dithmarsernas krönika, 2 bd 1827). Men som han ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
