Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Större uppsatser - Några nutidens företeelser inom modersmålet. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jemte framgå som totalresultatet af ull der meddelad undervisning,
i det kunskap i och om Modersmålet bör såsom ett oaflåtligt mål
ingå i alla lektioner, äfven de icke uttryckligen dertili bestämda.
Hit höra ock den fordran, att Läsöfningar i Modersmålet fortsättas
hela läroverket igenom, naturligtvis med allt mera stegrade
anspråk på den läsande lärjungen; detta gäller ock om de, dock
något senare började Skrif-öfningarna *): dessa ”behöfva ej hafva för
ändamål att bilda Författare och Bokutgifvare; men det stärker och
ordnar, mest af allt, de kunskaper man inhemtat, att så vål och
ämnesenligt som möjligt skrifva deröfver; det är profvet på, att
bildningen inträngt i lärjungens väsende, och är ett säkert fäste
der-af, när den hunnit det.” (Almqvist.) Ja, framför allt får man ej
förbise, att språkundervisningen ingår i skolan med samma mål
som öfriga läroämnen, nemligen att tjena som bildningsmedel, så
att skolan ej må lemna den ideella grund, hvarpå den är uppford,
icke pålägga sina arbeten uteslutande den praktiska nyttans
måttstock; men just deri ligger dess svåraste, men derjemte ädlaste
uppgift att klokt och rättvist lämpa måttet af allmän bildning på
lärjungarnas framtida kall och verksamhet i lifvet.
Hvad nu särskildt Läse-ofningarna på skolans högre stadier
och lärarens förfarande härvid beträffar, så gör han i allmänhet
bäst att gifva så få förklaringar som möjligt öfver det lästa,
förutsatt, att man endast läser sådana stycken, som egna sig för den
resp. klassen, och öfverlemnar åt lärjungen att sjelf, medelst sin
alltmer fortskridande allmänna bildning, göra för sig klart hvad
som till en början var dunkelt. På högsta stadiet (d. ä.
Gymnasium, i fråga om goss-undervisningen) må läraren till det lästa
stycket lägga några ord om författarnes lefnad, icke med det
omfattande ändamålet att lemna en framställning af skaldens
lifsut-veckling och tankerigtning till förklaring af hans verks anda, utan
endast för att efterhand hos läljungen inprägla det väsentliga
rörande våra stora skriftställare. Härtill fogas slutligen några
upplysningar ur Prosodien (samtidigt med Läse-öfningarnas utbildande
till deklamationsöfningar). I och for allt detta bör svenska
Litteraturhistorien gå hand i hand med Läse-öfriingarna **). — Någon
*) Enligt 1859 års Skolstadga böljar ”Uppläsning af valda stycken” redan i
F&rsta klassen, men ”Smärre uppsatser” först i Tredje klassen.
**) Huru vi anse en dylik skolbok i Svenska litteraturen böra inrättas, i
öfver-ensstämmelse med Läsebokens innehåll och användning, kan ses af den
recension vi, (häft. III, pag. 201) lemnat öfver det försök härtill, som nyligen
blifvit synligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
